Samarbete i centrum
Redan 1968 blev han medlem i dåvarande Konservativ skolungdom/Högerpartiet. Men först i skiftet 1980/1990-talen blev han aktiv politiker, först i Tyringe lokalförening, där han då bodde.
– Det var då barnen blev självgående och jag fick tid, säger Pär Palmgren.
De senaste åren har hans tyngsta poster varit som ledamot i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i Hässleholm samt som ordförande först i tekniska nämnden och sedan Hässleholm Teknik, det kommunala bolag som tagit över det mesta av den gamla nämndens verksamhet.
Vilka frågor brinner du för?
– All form av utveckling. Tekniska frågor har naturligtvis dominerat de senaste åren, men jag är intresserad av det mesta.
Var står du om man talar i termer av gamla och nya moderater?
– Lite av varje. Jag tillhör dem som är värdekonservativa och betonar familj och trygghet. Men jag värderar också personlig frihet och valfrihet inom rimliga gränser. Fredrik Reinfeldt har öppnat partiet för större skaror, så att det inte är isolerat mörkblått.
Urban Widmark gav upp på grund av minoritets - styrandets svårigheter. Hur har du tänkt regera Hässleholm?
– Det handlade inte bara om svårigheten att styra i minoritet. Vi hade också problem inom Moderaterna och fick ägna för mycket tid åt intern krishantering. Ett minoritetsstyre får söka stöd hos olika partier i olika frågor, framför allt hos Socialdemokraterna i viktiga frågor. Ett organiserat samarbete ser jag som osannolikt så här nära nästa val. Jag har alltid haft lätt att samarbeta med S.
Hur ser du på Sverige - demokraterna?
– Folket har valt dem, de ska behandlas som alla andra partier. Vi får lyssna på dem. Kommunpolitik handlar om pragmatism, att hitta lösningar och komma framåt, inte om ideologiskt käbbel.
Vilken fråga ska du ta tag i direkt om du, som de flesta antar, väljs till ks-ordförande den 25 februari?
– Dryport Skåne måste hanteras snabbt. Vad ska vi göra – fortsätta, dröja eller stoppa helt?
Vad har du för kommentar till turerna kring Hässleholmsporten?
– Det är bara tråkigt. Det har gått troll i det. Huset är väldigt fint och måste nu fyllas med hyresgäster.
Hur ser du på utvecklingsplanerna för Hässleholms central ?
– Jag tror på projektet. Vi har haft och kommer att få en väldigt kraftig ökning av järnvägsresandet. Många byter tåg i Hässleholm och om vi gör det mer ombonat och trevligare i stationsmiljön gör vi också staden attraktivare.
Driver du fortfarande frågan att göra hela Första Avenyn till gågata?
– Ja.
2009 syntes du i medierna, då du ville byta ut trafikskylten Herr Gårman mot Fru Gårman, är du feminist?
– Även engelska The Times ringde och intervjuade mig i samband med det. Många tyckte att frågan var löjlig, men det satte fokus på jämställdheten. Nej, jag är inte feminist, jag vet inte vad det är. Det känns som en lek med ord, det väsentliga är att man behandlar varandra som människor.
Hässleholm Teknik har gjort rejäla effektiviseringar. Finns det fler kommunala områden där det kan tillämpas?
– Man ska vara ödmjuk inför att det är andras pengar vi politiker hanterar. Letar man besparingspotentialer, hittar man dem.
Vad är Hässleholms styrkor och svagheter?
– Styrkan är utan tvekan kommunikationerna. Svagheten är att allt för många invånare är negativa till sin kommun, de borde i stället agera som goda ambassadörer. Kommunsammanslagningen har egentligen aldrig genomförts fullt ut. Vi är en kommun och måste jobba gemensamt. Pågåatåg Nordost-projektet kommer att bli ett lyft för många av de mindre tät-orterna.
Vilket lokalt regerings - alternativ vill du att Moderaterna går till val på 2014?
– Ett fortsatt alliansstyre är huvudalternativet. Men jag är absolut öppen för andra alternativ och utesluter inga partier, man ska inte låsa sig. Det gäller att vara konstruktiv och göra något vettigt för alla.