Skolan som kämpar för att höja betygen

25 procent var inte behöriga till något av de nationella programmen. Över hälften av eleverna fick inte läsa naturvetenskapligt eller tekniskt program. Den verkligheten vill Hästveda skola förändra.
Hässleholm • Publicerad 31 januari 2012
Rektor Jörn Engkvist berättar att skolan har satt in åtgärder för att en större andel elever ska bli behöriga. Förra året kunde en fjärdedel inte komma in på de nationella programmen. Foto: Tommy Svensson
Rektor Jörn Engkvist berättar att skolan har satt in åtgärder för att en större andel elever ska bli behöriga. Förra året kunde en fjärdedel inte komma in på de nationella programmen. Foto: Tommy SvenssonFoto: Tommy Svensson
Foto: Tommy Svensson
Foto: Tommy SvenssonFoto: Tommy Svensson
Jörn Engkvist, rektor på Hästveda skolaFoto: Tommy Svensson
Jörn Engkvist, rektor på Hästveda skolaFoto: Tommy SvenssonFoto: Tommy Svensson
Affischen hänger på en vägg på skolan.Foto: Tommy Svensson
Affischen hänger på en vägg på skolan.Foto: Tommy SvenssonFoto: Tommy Svensson
Hanna Tegeborn, kamratstödjare på Hästveda skola, tycke ratt både lärarna och undervisningen är bra. Samtidigt har det pratats en del om de tidigare årskursernas betyg.Foto: Tommy Svensson
Hanna Tegeborn, kamratstödjare på Hästveda skola, tycke ratt både lärarna och undervisningen är bra. Samtidigt har det pratats en del om de tidigare årskursernas betyg.Foto: Tommy SvenssonFoto: Tommy Svensson

HÄSTVEDA. Eleverna i årskurs åtta har nyligen fått sina första betyg. Niorna har fått en vink om hur de ligger till inför slutbetyget, som ska leda dem till fortsatta studier.

Hanna Tegeborn som går i årskurs åtta och är med i skolans kram-grupp (kamratstödjare) berättar att det pratas betyg i viss mån.

– Man vill ju komma till gymnasiet. Jag vill läsa restaurang och livsmedel. För min del tycker jag att lärarna är bra, de pratar så att man förstår.

Förra året var en fjärdedel av eleverna som gick ut från Hästveda skola obehöriga till gymnasiet. Det är högst andel bland alla skolor i kommunen.

– Det är första gången jag hör de siffrorna, säger rektor Jörn Engkvist.

– Men det är naturligtvis inte bra. Målet är att alla ska komma in där de vill komma in, det kämpar vi för.

Han visar upp andra siffror som sträcker sig tillbaka till 2004. Då var över 95 procent behöriga till gymnasiet.

– Det handlar om vilka elever vi har. Många nya elever ställer krav på skolan. Bara nu i januari har vi 17 nya elever som är asylsökande eller invandrare. Många av dem talar inte någon svenska alls och om de går i åttan har vi bara ett och ett halvt år på oss att få dem godkända. Men det här är inte unikt för Hästveda.

Engagerade lärare

35 elever gick ut 2011. Ungefär lika många går ut till sommaren. Eleverna är fördelade i två klasser, men små grupper har både för- och nackdelar, menar Jörn Engkvist. Han vänder sig om och pekar.

– Det här lilla rummet är hjärtat för eleverna. På and- ra skolor finns det större utrymmen, här syns alla elever alltid. Rent pedagogiskt borde det gå att hitta bättre förutsättningar, samtidigt har vi resurser efter hur många elever vi har.

Han säger att undervisningen bedrivs av engagerade lärare, som både bryr sig och vill mycket.

– Det är god stämning på skolan trots allt negativt som skrivs. Man vill jobba för eleverna trots att några av våra chefer uttrycker and- ra saker.

Sedan tvekar han. Säger att det han ska säga kan låta kontroversiellt.

Det handlar om betygsättning.

– Jämför man med de nationella proven så har 85 procent av våra elever fått samma betyg som på proven. Andra skolor i Hässleholm höjer sina betyg betydligt mer. Är vi för tuffa i Hästveda eller gör vi eleverna rättvisa? De som kommer in på gymnasiet kanske är mer förberedda. Man ska inte bortse från det i alla fall.

Anställt specialpedagog

För att komma åt problemet med många underkända elever har ytterligare en specialpedagog anställts. Lärarna har utbildats i hjälpmedelsprogram till datorerna för elever med särskilda hjälpbehov.

Schemaläggningen har strukturerats om så att det inte är några 40 minuterslektioner längre. Elever som inte verkar nå kunskapsmålen i olika ämnen har fått åtgärdsprogram.

– Verksamheten har tydligare former. För mig som började här i februari 2011 är det en oerhörd lärdom. Man måste lära sig verksamheten innan man kan göra förändringar.

Fakta:

Andelen elever (i procent) som är obehöriga till gymnasieskolan. Statistiken avser slutbetyg årskurs 9 år 2011.

Yrkesprogram Estetiskt program Ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogram Naturvetenskapligt och tekniskt program.

Hässleholm totalt: 16,3 18,3 21,8 23,8

Bjärnums skola: 16,4 19,4 19,4 32,8

Furutorpskolan: 23,5 25,9 27,2 29,6

Hästveda skola: 25,7 34,3 40,0 51,4

Linnéskolan: 0 0 10,2 0

Läredaskolan: 21,5 21,5 21,5 22,8

T4-skolan: 17,4 19,6 34,8 19,6

T4-skolan Montessori: 0 0 0 0

Tyringe skola: 23,7 23,7 26,9 25,8

Vannarödsskolan: 0 6,9 8,3 16,7

Västerskolan: 9,9 11,3 19,7 18,3

Källa: Skolverket

INTERNAL INTERNAL
Johannes Lindén
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.