Sparade 30 miljoner kronor för framtida flyktingkostnader

I år har socialförvaltningen budgeterat för ett totalt försörjningsstöd på 42,6 miljoner kronor men statistiken efter maj pekade i juni på att man snarare landar på drygt 54 miljoner kronor.

Socialchef Sus Lantz berättade då för Kristianstadsbladet att kostnaderna för försörjningsstöd kan komma att öka ytterligare upp emot sex miljoner kronor per år i minst ett par år framöver.

Orsaken är att många flyktingar nyligen lämnat eller står i begrepp att lämna det så kallade etableringsprogrammet. Etableringsperioden pågår under två år och inleds sedan en person fått uppehållstillstånd och kommunplacerats. Under den perioden står staten för kostnaderna.

– Vi räknar med att 75-80 procent behöver försörjningsstöd efter etableringsperioden och då rakar kostnaderna i höjden för kommunen. Det är en utopi att tro att två år räcker för att komma i arbete, säger Thed Carlsson, verksamhetschef på socialförvaltningen,

Socialförvaltningen har internt utökat ”flyktingstatusen” med tre år. Det innebär att man räknar med att nyanlända – alltså personer med uppehållstillstånd som blivit kommunplacerade – behöver kompletterande försörjningsstöd ytterligare tre år efter att man lämnat etableringsprogrammet.

Flyktingmottagningen i Hässleholms kommun tredubblades från 2013 till 2014 och har fram till i år legat på en hög nivå (se fakta). Under perioden 2014 till 2018 skrevs 2 663 personer in i etableringen (20-65 år).

– Vi har varit förutseende nog att spara undan pengar i en buffert för att klara ökade kostnader för försörjningsstöd, säger Thed Carlsson.

Storleken på bufferten pendlade som mest mellan 27 och 30 miljoner kronor. Det handlar om statliga medel och ersättningar som kommunen fått under flyktingkrisen.

– Det är öronmärkta statsbidrag och kompensationer för utgifter som kommunen haft. Vi har återsökt pengar minutiöst från staten för att medborgarna i kommunen inte ska påverkas, säger Thed Carlsson.

Enligt verksamhetschefen har många kommuner spenderat statliga ersättningar kortsiktigt, av olika skäl. I Hässleholms kommun har man låtit socialförvaltningen behålla medel för mer långsiktig användning.

– På så vis slipper man öka skattetrycket.

Från och med mitten av 2018 vände flödet av pengar. Sedan dess går det ut mer medel från buffertkontot än tillförs. Och det går snabbt.

– Det finns 16-17 miljoner kronor kvar. De kommer inte att räcka. Pengarna kommer att ta slut och då ska det skattefinansieras, säger Thed Carlsson.

Flyktingmottagningen i Hässleholms kommun nådde en topp 2017, då 782 personer skrevs in i etableringen. Under de första sju månaderna i år har 119 personer skrivits in i programmet.

I juni beslutade riksdagen att alternativt skyddsbehövande från den 20 juli i år ska ha samma rätt till familjeåterförening som flyktingar.

Det råder stor osäkerhet hur det kommer att påverka Hässleholm framgent.

– Vi har ingen som helst aning om hur många som kommer förrän de står här, säger Thed Carlsson.

När det gäller vuxna kommer dessa att gå in i etableringen och utgör på kort sikt inte en kostnad.