Stoby Skola firar 150-års dagen med nostalgi

Stoby skola är den äldsta skolan i Hässleholms kommun, till och med en av de äldsta i landet, som fortfarande är i bruk. Det ska firas med besked tyckte såväl personal som föräldrar i Samrådsgruppen. Inför invigningen klockan 11 möttes besökarna av killar i keps och äppelknyckarbyxor, flickor med krås och spets, damer i hög hatt med sjalar som räckte ända ner till marken. Nog var det fru Petrell som stod där i sin hatt och sjal, och ”Pruseluskan” som serverade kaffe. Studierektor Willy Westessson, stilig i hög hatt och frack dagen till ära, inledde jubileet och höll i den röda tråden när de olika programpunkterna avlöste varandra. Han berättade att 1842 kom den första folkskolestadgan. Då skulle varje socken ha en fast skola med en godkänd lärare. Redan 1851 stod skolan i Nosaby klar. Barn- och utbildningsnämndens ordförande Willy Olsson påpekade att han kände en stor ödmjukhet över sina föregångare som tagit de revolutionära besluten och utvecklat det som skolan representerar i dag. – Tänk på, att det beslut ni tar i dag har betydelse i hundratals år, påpekade han. Rektor Karin Carlén, iklädd hembygdsdräkt, gjorde finurliga matematiska hopp som eleverna fick hjälpas åt att räkna ut. Med en konfirmationsbibel från 1848, en klocka, Astrid Lindgrens Pippi och ”pluttifikationstabellen” knöt hon an till de år som gått sedan skolan startade. Året 2001 symboliserade hon med tre äpplen, Ingrid-Marie, Aroma och Transplante Blanche, som fick representera skolan som numera inbegriper såväl fritidshem som förskola. Med hurrarop planterades ett vårdträd med de tre äppelsorterna. Inga Rydén, 82 år, är född och uppväxt i skolans lärarrum. Hon berättade om sin far, lärare Olof Bengtsson, som var i tjänst i 42 år på skolan. – Jag har haft ett intimt förhållande med skolan i 20 år, berättade Inga Rydén. – På den tiden sa man inte klassrum utan skolsal. Min far hade fyra klasser på en gång i den, förklarade Inga Rydén. Olof Bengtsson var känd för att traggla språklära, det vill säga grammatik. Något som Inte minst Inga själv hade nytta av vid senare studier. På 1920-talet började radion sända skolradio. Olof Bengtsson var tidigt ute med att skaffa en radio. Den stod i sängkammaren. – När vi skulle lyssna på radion tog vi in alla bänkarna i sängkammaren. Sen satt vi som tända ljus och lyssnade. Olof Bengtsson hade i sitt examensbetyg från 1910 betyget med utmärkt betyg godkänt i ämnet gymnastik och vapenövning. – På vinden hade vi inte bara planscher utan träbössor som pojkarna skulle öva med på gymnastiken. Men det är något som jag inte själv upplevt, förklarade Inga Rydén. – Tala om våld och barnsoldater, tillade hon. Sedermera, bland annat på 40-talet enligt en tidigare elev i publiken, har träbössorna endast använts för lek. När Kristianstadsbladets fick en pratstund med Inga Rydén berättar hon att hon var en av fem kvinnor av totalt 25 studenter som 1939 började studera till läkare i Lund. Inga Rydén var i 27år studentläkare knuten till Universitetet. Än i dag tar hon emot patienter. – Jag har fortfarande patienter i klinisk hypnos och samtalsterapi, förklarade Inga Rydén. När pratstunden är över har alla barnen sjungit Vi går över daggstänkta berg och Mors lille Olle. Lite senare visar Tin och Timothy upp gammeldags gycklarfasoner som tar andan ur den stora publiken på skolgården. Eldslukeri såväl som barfota fötter i glasskärvor var säkert lika spännande då som nu. ingalill.bengtsson @kristianstadsbladet.se