Annons

Studiefrämjande lär ut om röjningsrösen och gravfält

HÄSSLEHOLM. Carl von Linné besökte det redan under sin skånska resa 1749. Sedan dess har otaliga Hässleholmare passerat gravfältet, de flesta sannolikt utan att ha en aning om vad stenarna står för. Studiefrämjandet bestämde sig för att tända en kunskapens lykta.
Hässleholm • Publicerad 18 november 2001

”Hässleholm under forna tider” är namnet på den arkeologiska vandring som avslutade Studiefrämjandet i Hässleholms projekt ”Populärvetenskapens vecka” i lördags. Klockan 13 samlades samma antal vetgiriga vandrare vid Linnéskolans infart. Under ledning av arkeologen Anne Carlie från riksantikvarieämbetet i Lund spatserade sedan de tretton raskt över Röingegatan till parkeringen vid Hässleholms kyrkogård. – Vi börjar här vid Linnéskolan för här finns ett av få gravfält med resta stenar som har bevarats i trakten, sedan packar vi ihop oss i bilarna och kör ut till industriområdet vid Modulent och tittar på ett röjningsröse och skålgropsblock. Därefter åker vi vidare till den 35 meter i diameter stora gravhögen vid Ljungdala, berättar Anne Carlie. Flera i gruppen ser ut som levande frågetecken, röjningsröse och skålgropsblock? Men deras nyfikenhet stillas snart. Anne Carlie berättar att röjningsrösen är stenhögar som har uppkommit i samband med stenröjning av mark. Områden med röjningsrösen utgör så kallad fossil åkermark. Skålgropsblock i sin tur är av mänsklig kraft huggna hål i stenar och hällar. Anne Carlie berättar att de antagligen har använts vid olika offer men att kunskaperna därom är bristfälliga. Arkeologerna vet desto mer om järnåldersgravfälten. – Det här är ett förhistoriskt gravfält från tiden mellan tre- till fyrahundra år efter Kristus till sju-, åtta-, niohundratalen. Stenarna har rest till minne av de döda, en tradition som går tillbaka till bronsåldern, men fältet har skadats av parkeringen, den moderna vägen och inte minst av att bönder har tagit alla chanser att plocka bort stenarna från jordbruksmarken. Anne Carlie berättar att det finns ett trettiotal gravfält av den aktuella typen i Göinge. Det mest omskrivna järnåldersgravfältet ligger i Vätteryd sydväst om Sösdala. Där hittades en mängd gravgåvor under 1950-talet. Ungefär samtidigt grävdes fältet i Hässleholm ut i samband med att Röingegatan breddades, några fynd hittades emellertid inte. Detsamma gäller vid utgrävningen 1982 när parkeringen vid kyrkogården anlades. – De borde ha hittat smycken och vapen även här, säger Anne Carlie. Varför arkeologerna gick bet är fortfarande oklart. magnus.grunnon @kristianstadsbladet.se

Av Magnus Grunnon 044-47004
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons