Tyska experter har räddat järnvägsbron

– Det här känns bra och roligt att det lyckades. Arbetet har gått bättre än vad jag vågade hoppas på när vi startade i mitten på mars, säger Tore Lundström som Hässleholms kommun anlitad som projektledare, och som har lång erfarenhet av brobyggen åt Banverket.

– Projektet att rädda järnvägsbron har fått en kostnadsram på 7,5 miljoner kronor. Den håller, vi ligger under, säger Tore Lundström.

– Det var i nordvästra hörnet som bron sjunkit mest. När vi började borra för att placera foderrören var differensen 68 millimeter. Precis som vi förutspådde sjönk bron ytterligare vid borrningarna (sex millimeter), men beräkningar som gjorts sa att den skulle klara påfrestningar på ett par centimeter utan att skadas.

– För en vecka sedan avslutades arbetet, jag harangerade tyskarna från Keller Bau-koncernen för ett bra jobb, och nu har de har åkt hem. Nu är skillnaden 47 millimeter jämfört med brons ursprungliga läge. Den här typen av rambroar är byggda för att tåla förändringar på upp till 40 millimeter innan man måste vidta åtgärder.

– Nu håller vi på att lägga ihop en omfattande kvalitetsdokumentation, men det stannar inte med detta, säger Tore Lundström. På det här följer dels ett omfattande kontrollprogram. Dessutom kommer foderrören som användes vid injektering att ”stå öppna” tills vidare. – Tekniskt har det varit et väldigt intressant jobb att hålla i, säger Tore Lundström.

– Det är första gången som packinjektering–eller soilfrac som metoden kallas på teknokratspråk–använts i Sverige. Det har gjorts ett litet försök i Kalmar men inget så omfattande jobb som här i Vinslöv.

– Att jobbet dessutom lyckats så bra, gör att det kommer få stor uppmärksamhet i byggbranschen. Många kommer att vilja ta del av erfarenheterna.

– Injektering har använts förr men inte på det här sättet. På de 80-talet foderrör som drivit ner i markan på varierande djup mellan fem och nio meter, sitter ett antal ventiler på varje halvmeter. Genom dessa ventiler har man med tryckluft pressat ut cement i marken. – Den här processen har man gjort i tre omgångar, nivå efter nivå. Totalt har det sprutats in cirka 70 kubikmeter cement på med ett par och upp till femton kilos tryck, förklarar Tore Lundström.

– Jag kan förstå de Vinslövs- bor som tyckt att arbetet gått långsamt. Men det är inget jobb man kan busa på och det har gjorts av experter som kan sina saker. Det handlar om satser på cirka 20 liter åt gången som injekterats. Det är tidskrävande då man går från rör till rör, och cementen måste stelna innan processen upprepas.

– Tekniken får en slags domkraftseffekt, eller enklare beskrivet: kör du fingret i en bulle så utvidgar bullen sig. Det är det som skett i marken. Genom att skapa en fast kärna i tomrum och pressa samman jordlagren, har man lyft marknivån och därmed även bron. – Det man gjort i Vinslöv är att man ökat markens bärighet. Lyftet är en kvittens på att bron förankrats och marken stabil, för bron står fortfarande inte på några pelare. Rörens enda funktion är att man ska kunna injektera cementen, säger Tore Lundström.

– I en skala ett till tio var bärigheten i vissa borrhål 1. Det var rena gungflyn medan de bättre låg på nivå sex till sju. Nu ligger alla på maxnivån.

– Grundvattnet har några enorma krafter. Nu gäller det att hitta en lösning som håller undan grundvattnet i tunneln. Det finns olika idéer och ett av förslagen är att gjuta ett betongtråg i tunneln och på tillfartsvägarna.

– För nästa etapp och återställandet av tunneln krävs det vattendom, fortsätter Tore Lundström. En förhoppning är att miljödomstolen tar det med förtur och att vi får ett beslut i augusti-september. Då kan trafiken rulla igen genom tunneln vid årsskiftet.

Jan-Tuve Truedsson

0451-830 50

jan-tuve.truedsson@kristianstadsbladet.se