Ungdomar på glid erbjuds ny behandling

Metoden heter ”Multi dimensional treatment fostercare” eller MTFC och kommer ursprungligen från USA, där den har visat sig framgångsrik i behandlingen av utåtagerande ungdomar med sociala problem, som till exempel droger och kriminalitet.

Utredningshemmet i Hässleholm anammade metoden efter ett studiebesök i USA 1999.

– Vi måste pröva nya grepp när det gäller de mest svårbehandlade ungdomarna, vars enda alternativ annars är en institutionsplacering, förklarar Nick Dovik, chef för Utredningshemmet.

Som bäst pågår en rekrytering av lämpliga familjehem och förhoppningsvis ska den första placeringen kunna ske efter sommaren.

– Det handlar inte om någon vanlig familjehemsplacering, utan familjen kommer att jobba mer eller mindre professionellt i nära samarbete med oss, berättar Malin Petersson, psykolog och behandlingsansvarig.

Parallellt sker ett intensivt samarbete med skolan och den biologiska familjen.

– Det handlar om att ungdomen successivt ska kunna återgå till normala relationer, förklarar hon. Det ställs dock inga särskilda krav på familjehemmet i fråga om utbildning, men de kommer att få en introduktion och löpande fortbildning. Dessutom kommer det att var möjligt för dem att ringa till Malin Petersson eller någon av hennes kollegor när som helst under dygnet. Hos familjen och i skolan kommer ungdomarna att följas av poänglistor som visar hur de sköter sig.

– Det handlar om alltifrån att stiga upp på morgonen, bädda sin säng och äta frukost till att passa tider, sköta skolgången och kunna uppföra sig, berättar Malin Petersson.

I takt med att ungdomen samlar poäng kommer kontrollen att minska och friheten att öka.

– Poänglistorna kommer att skräddarsys för varje ungdom efter de speciella behov som han eller hon har, berättar Malin Petersson.

Precis som familjehemmet kommer skolan att kunna ringa henne eller hennes kollegor när som helst under skoldagen. – Där kommer också att finnas en lärare som är särskilt insatt i ärendet och varje ungdom kommer också att ha en egen terapeut som ska stötta socialt och till exempel följa med och handla, berättar hon.

Metoden skiljer sig en hel del från tidigare metoder bland annat genom att det endast är en ungdom som placeras i varje familjehem och inte flera stycken samtidigt, som i till exempel HVB-hemmen. Poänglistorna har inte heller tillämpats tidigare i någon annan behandlingsform. Hittills är det också bara ett enda ställe till i landet som har börjat använda sig av den nya metoden och det är ett behandlingshem i Lund. – Inledningsvis kommer vi att arbeta med ett ärende för att på sikt bygga ut behandlingen till att omfatta betydligt fler ungdomar och hur metoden fungerar kommer att följas upp av forskare, berättar Nick Dovik.

Även om han naturligtvis har stora förväntningar på goda resultat, så förväntar han sig inte att den nya metoden på något sätt ska revolutionera ungdomsvården.

– Målsättningen är att åtminstone kunna erbjuda en alternativ behandling av hög kvalitet, men den kommer inte att kunna ersätta till exempel institutionsplaceringens roll helt och hållet, förklarar han.

Av de ungdomar mellan 12 och 17 år som Utredningshemmet tar hand om och hjälper tror han att i alla fall ett 20-tal skulle kunna passa för den nya behandlingsformen.

– Men det är oerhört svårt att säga i förväg och det återstår också att se hur väl metoden fungerar i Sverige jämfört med i USA, konstaterar han.

peter.maunula

@kristianstadsbladet.se