Demokrati är inget trams
En kommunalpolitiker i Tomelilla har föreslagit att det ska finnas ett ”hångelrum” på kommunhuset. Övriga politiker i fullmäktige ville avslå motionen direkt, men den politiske vilden Sven-Erik Eriksson tog ärendet vidare till förvaltningsdomstolen, som nu beslutat att ärendet ska utredas – något som enligt kommunfullmäktiges ordförande Margit Svensson (M) kommer att kosta ett flertal tusenlappar.
Man kan skratta eller gråta. Men detta är varken första april eller ett studentspex. Det är hur svensk demokrati ibland fungerar. Personer som tilldelats makt använder sin position för att tramsa.
Fler exempel finns. För ett par år sedan lade två MP-ledamöter förslag om att riksdagen skulle stänga alla Sveriges butiker på söndagar. Sveriges riksdag har genom åren även fått behandla förslag om att släppa alla burfåglar fria, eller förbjuda akvariefiskar.
I skenet av att människor världen över dör och fängslas för rätten att rösta, i kampen mot diktatorer och förtryckare, blir de svenska politikernas förslag hånfulla.
En av Libyens människorättskämpar, advokaten Salwa Bouguiguis, sköts till döds häromdagen. Tidigare under dagen hade hon postat bilder på Facebook, som visade hur hon röstade i parlamentsvalet.
I måndags dömdes tre journalister från tv-bolaget al-Jazeera till 7–10 års fängelse i Egypten, anklagade för att ha ljugit i nyheterna. I diktaturen Nordkorea avrättas kristna för sin tro. I Syrien torteras de som misstänks stödja oppositionen. I Sudan bombar regeringsstyrkor civila ”urskillningslöst”, enligt Amnesty.
För varje sådan händelse, där de som kämpar för att avslöja, förändra och leva i frihet och demokrati, stoppas och till och med mördas, borde vår tacksamhet öka. Ändå röstade bara varannan svensk i EU-valet och en betydande andel tycks rösta för att markera i en viss fråga i stället för att se till helheten.
Om 78 dagar är det val. Det står var och en fritt att slänga röstkortet i pappersåtervinningen. Men den som ägnar saken en tanke kanske ändå ser vilken fantastiskt samhälle vi fötts in i, där vår röst får höras. Här finns inga diktatorer som själva kör dyra bilar fast folket svälter. Här skjuts inte journalister ihjäl. Här behöver vi inte riskera livet i demonstrationer för vår rätt till röstkort. Nej, här samlas tusentals politiska nördar på en ö mitt i sommaren för att i fridfull anda diskutera saker som läsförståelse, smartare energianvändning eller svensk brödexport.
Visst finns orosmoln även här. Var femte svensk politiker har utsatts för hot, våld eller trakasserier, visar en undersökning från Brottsförebyggande rådet. Olof Palmes och Anna Lindhs gravar är exempel på hur vissa tar makten i egna händer i stället för att vara en del av samhället som medborgare med lika stort värde som andra drygt 7 miljoner röstberättigade svenskar.
Men i jämförelse med stora delar av världen är vi välsignade. Låt oss därför tumma på att rösta ansvarsfullt i höst. Vilden i Tomelilla sitter vid makten för att någon skrev hans namn på en lista. Så lätt kan vår gräsrotsmakt missbrukas.
