Avvaktande start för Lärarlyft
Tusentals i landets lärarkår berörs av de nya skärpta behörighetsreglerna, som säger att varje lärare inte bara ska ha en lärarexamen utan också utbildning för de ämnen och de årskurser man undervisar i. Behörighetsreglerna är kopplade till en yrkeslegitimation, som alla lärare ska ha efter juli 2015. Regeringen har därför avsatt totalt 1,5 miljarder kronor de närmaste åren till skolhuvudmännen för att deras lärare ska kunna läsa in det ämne som saknas i examensbeviset.
Blygsam start
Lärarlyftet II, som satsningen heter, drar i gång i vår. Men det blir i relativt blygsam skala. Skolverket har fått in 1 400 anmälningar, 800 färre än i fjol vår då liknande fortbildningar erbjöds. Enligt Skolverket är en förklaring att många kommuner ännu inte har kartlagt vilka behov som finns på skolorna, och därför avvaktar innan de väljer ut vilka lärare som kan ta del av utbildningen. Ett sätt att lösa problemet kan ju vara att omplacera lärare, eller att friställa och rekrytera nya lärare med rätt kompetens.
– Skolhuvudmännen har fram till halvårsskiftet 2015 på sig, och jag tror att man tar den tiden på sig för att fatta kloka beslut. Det här är en omfattande process och en stor omställning – de skarpa behörighetskraven har inte funnits ett år ännu, säger projektledare Mikaela Zelmerlööw vid Skolverket.
Många berörs
Hur arbetsgivarna än pusslar kvarstår att många lärare behöver komplettera sin utbildning. Aktuell statistik saknas, men enligt en uppskattning som gjordes för några år sedan kan det handla om cirka 30 000 lärare som undervisar i ämnen de inte är behöriga i.