Livstid för massaker i Kosovo

Han fälls på de flesta av åtalspunkterna och bedöms som skyldig till folkrättsbrott, mord, försök till mord och grov mordbrand.

Tio av de målsägande beviljas också skadestånd på mellan 150 000 och 200 000 kronor vardera. De är överlevande kosovoalbaner eller anhöriga till de civila män och pojkar som dödades i byn Cuska den 14 maj 1999 under Kosovokriget. Civila män och pojkar föstes in i några hus av kosovoserbiska styrkor. De mejades ned och husen antändes.

Försvars- och åklagarsidan är inte överens om mycket, men de beskriver de brott som fallet gäller som de kanske grövsta som prövats i en svensk domstol. Det handlar om 31 av de 41 mord som utfördes i byn Cuska den 14 maj 1999. Brottsrubriceringarna är grovt folkrättsbrott och mord, försök till mord, människorov, grovt rån och grov mordbrand.

Tingsrätten finner det utom tvivel att 34-åringen har varit delaktig i massakern.

"Tingsrätten har kommit fram till att den tilltalade som medgärningsman, tillsammans och i samråd med andra personer ingående i de serbiska styrkorna, gjort sig skyldig till mord på 29 civila kosovoalbaner. Den tilltalade har genom gärningarna också gjort sig skyldig till svåra överträdelser av Genèvekonventionerna och sedvanerättsliga regler", skriver rätten.

Bevisningen har vilat tungt på vittnens utpekanden av mannen, men i några fall anses dessa inte tillräckligt säkra varför inte hela åtalet gillas.

Rätten gick samtidigt på åklagarens yrkande när det gäller straffet.

Enligt kammaråklagare Lars Hedvall var den åtalade kosovoserben högst medveten om att det var en massaker som skulle utföras, även om han personligen inte dödade någon. Hans handlingar bidrog dock till att massakern kunde utföras. Han vaktade och slog, sköt mot fötterna på byborna, stal värdeföremål och fungerade som kommunikationslänk med överordnade, enligt Hedvall.

Utredningen har varit enorm med hitresta vittnen från bland annat Serbien, Kosovo och USA. Få har suttit häktade i Sverige lika länge som den åtalade 34-åringen – sedan i april 2010.

En besvärande omständighet är att han förekommer på bilder tillsammans med ökända personer som utpekats av många som delaktiga i såväl massakern i Cuska som i andra våldsamheter med syfte att driva den albanska befolkningen från Kosovo. Försvaret har dock påpekat att dessa är tagna innan, vilket också bevisligen är sant.

Den åtalade säger sig aldrig ha varit i Cuska. Polisenheten som han tillhörde var i själva verket på uppdrag på annan ort, lyder hans försvar.

Med stor sannolikhet väntar en ny prövning i hovrätten.

Kammaråklagare Lars Hedvall var vid en första anblick förstås nöjd med domen.

– Det känns tillfredsställande att domstolen i huvudsak har följt mina bedömningar, säger han till TT.

Han skulle nu gå igenom den omfattande domen på över 150 sidor och analysera den med sin kollega.

– Vi måste titta på domen och se hur vi ska agera utifrån det.

En av nämndemännen har en avvikande uppfattning och anser att bevisen inte håller. Enligt denne ska åtalet ogillas.

Göran Hjalmarsson, som biträder sju av de 14 målsägande, har ännu inte hunnit prata med någon av dem om domen, men han tror sig veta hur de reagerar.

– Jag vet att de kommer att känna sig väldigt nöjda och att de har fått en viss upprättelse.

Det betyder mycket för dem att de blir trodda, säger Hjalmarsson.

– De har vittnat i olika sammanhang i Serbien och inte blivit så väl behandlade.

– Jag är övertygad om att det är en lättnad som sprids nu.

Fredagens dom i Stockholms tingsrätt är den första fällande beträffande massakern.