Ålafiskare har bildat förening
Åhusbon och ålafiskaren i fjärde generationen, Rolf Färm, är initiativtagare till föreningen. Den bildades i juli, och hittills har en interimsstyrelse utsetts där han är ordförande, och Mogens Månsson är sekreterare. Där ingår även Per-Ola Pershaf och Hans Nilsson.
I går hade föreningen ytterligare ett möte, där man försökte värva fler aktörer som kan hjälpa föreningen att jobba för sin sak.
– Vårt första delmål är att vi ska få delta i den bevarandeplan för ålen som Sverige tar fram. Vi vill vara med och bidra med våra råd, tips och idéer, berättar Rolf Färm.
Bakgrunden till att föreningen bildats är bland annat att EU-kommissionen insett att ålen är hotad. Hur man ska rädda denna mystiska fisk är en fråga som livligt kommer att debatteras i Bryssels korridorer under hösten. I slutet av året ska EU-kommissionen presentera en återhämtningsplan för ålen.
– Alla länder har nu fått i uppdrag att ta fram en nationell bevarandeplan, som ska skickas till EU. Ministerrådet fastslog den 19 juli också att de vill fortsätta arbetet med att vidta åtgärder för att säkra ålens överlevnad. Det är här det börjar bli farligt för oss svenska ålfiskare. Det kan mycket väl bli så att det blir förbud mot fiske av blankål. Jag har skissat på tre olika scenarion, där blankålsfisket förbjuds i tio, tjugo eller trettio år. Från svensk sida kämpas det mot ett stopp för fisket av blankål. Härifrån poängteras att fisket av glasål i södra Europa måste regleras.
– Men vi vet inte vilket förslag som kommer att presenteras från EU-kommissionen i slutet av året. Problemet är att det börjar bli ont om tid, och därför har vi startat föreningen för att engagera oss mer.
Förhoppningen är att ålfiskare i Sverige, från Trelleborg i söder och norrut i landet, ska ansluta sig till SÅf, som enligt stadgarna är uppdelat i fyra regioner; Västra, Södra, Sydöstra och Norra.
– Vi vill, förutom att delta i bevarandeplanen, även analysera ålens liv och leverne i svenska vatten. Jag har redan kontaktat universitet och högskolor och bett dem om hjälp. På det viset vill vi få fram en handlingsplan om hur ålfiskare kan agera för att säkra arten och ändå behålla ett fiske. Jag tror exempelvis att det finns mycket att göra för att minska kostnaderna för ålafiskarna. På det viset kan vi behålla våra intäkter, även med ett oförändrat eller minskat fiske. Särskilt kring Kristianstadstrakten tror han det finns ännu mer att göra.
– Här har vi ett verkligt guldläge, där vi verkligen kan satsa på vidareförädling av ål och utveckla den biten. Våra gillen är välkända, men kan utökas och vi kanske kan satsa mer på konferenser och andra aktiviteter.
För att kunna säkra föreningens arbete kommer SÅf i dagarna att skicka in en begäran om bidrag från Kristianstads kommun. Preliminärt ansöks om 100000 kronor i hjälp.
– Jag har tidigare varit i kontakt med företrädare för kommunen, som sagt att de gärna vill hjälpa oss. Jag hoppas det även gäller ekonomiskt, för om vi inte får ett bidrag kommer allt vårt arbete hittills att vara förgäves, säger Rolf Färm.
Clifford Johansen
044-18 56 40
clifford.johansen@kristianstadsbladet.se
Ålen har minskat och kommer nu att rödlistas av svenska myndigheter.
Listan görs av Artdatabanken och fastställs av Naturvårdsverket, men redan nu står det klart att ålen placeras i högriskkategorin. Det betyder att Artdatabanken tror att det finns 50 procents risk för att ålen försvinner helt från svenska vatten inom tio år, eller tre ålgenerationer.
Under 2004 kom det ännu färre glasålar (ålyngel som drivit från Sargassohavet) till Europa än någonsin tidigare. Nu kom 40 procent färre än i fjol. Och i fjol var nivån rekordlåg – motsvarande en procent av antalet glasålar som kom hit på 70-talet.
Fiskeriverket förespråkar ändå ett visst, reglerat svenskt ålfiske (av blankål och gulål) men vill även ha glasålsfisket reglerat i Sydeuropa. Utsättning av glasål i Östersjön föreslås också ökas.
Källa: TT.
