Ålen klassas som utrotningshotad

Tillsammans med torsk, lyrtorsk, kolja, långa och piggvar är ålen en av de arter som förts in på den "röda lista" som Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet presenterar med fem års mellanrum.

– De har alla minskat kraftigt under senare år. Tillsammans med en rad kräftdjur, blötdjur och tagghudingar visar de på det bekymmersamma läget i havet, säger Ulf Gärdenfors, ställföreträdande föreståndare ArtDatabanken vid SLU i Uppsala.

Han är den som lett arbetet med rödlistan.

– Ålen har alltså minskat med hela 80 procent under de senaste tre ålgenerationerna. Genom detta kommer ålen upp på rödlistan och hamnar bland den allvarligaste hotkategorin. Minskningen gäller inte bara i Sverige utan i hela Europa, påpekar Ulf Gärdenfors.

Minskad tillgång på ål har varit känd under en längre period. Många ställer sig frågan hur det har kunnat ske. Ulf Gärdenfors tror sig veta svaret.

– En kombination av olika faktorer och en serie av olika händelser. Till att börja med fångar man ju mycket glasål, det vill säga ålens larver, när den kommer in över den europeiska västkusten. Överfiske i kombination med övergödning och andra utsläpp har gjort att havsmiljön kontinuerligt försämrats.

Att en art hamnar på rödlistan innebär, inte per automatik några åtgärder, berättar Gärdenfors.

– Vi konstaterar att läget är allvarligt och sedan är det upp till myndigheterna att ta ställning till vad som ska göras, säger han och hänvisar till att det i ålens fall så länge varit känt att arten är på nedåtgående att saker redan börjat göras. Som Kristianstadsbladet redan berättat har ju Fiskeriverket ställt krav på att Öresundskonsortiet ska ersätta den förlust av ålyngel som brobygget vållat. Verket har räknat ut att Öresundsbron medverkat till att 40 miljoner ålyngel försvunnit.

Fiskeriverkets krav var en glad överraskning för Sveriges ålafiskares förening, som redan konstaterat att ålyngelinvandringen minskat så dramatiskt under senare år att ålfisket i Östersjön inte skulle kunna överleva utan inplantering.

– Alla är besjälade av att ålen räddas. Det här är på rätt väg, sa föreningens ordförande Rolf Färm till Kristianstadsbladet i början av maj.

Att rödlista ålen kan vara ytterligare ett sätt att sätta fokus på vikten av att komma tillrätta med bristen på ål, tror fiskaren Hans-Inge "Hånsa" Olofsson.

– Alla länder i EU ska ju ta fram handlingsplaner för hur de ska rädda ålen. Sverige har ännu inte kommit långt i det arbetet, säger han och hoppas att rödlistningen får en påskyndande effekt.

Han hyser viss oro över att utrotningshotet ska få effekter framför allt i sista ledet – hos konsumenten – när det egentligen är yngelfisket, och exporten, i södra Europa som är den stora boven i hans åsikt.

– Men visst kan vi också bli mer "miljövänliga". Folk behöver ju inte äta fem sorters ål på ålagillet, utan vi kan servera fiskrätter som toppas med ål som det där lilla extra, säger han.

Eva Emmelin

och Lars Åström

044-18 55 00

nyheter@kristianstadsbladet.se