Ålens räddare kröntes

Olle Calles, doktor i fiske-ekologi, sitter insvept i en fiskenätscape på Åhus torg och ler. På huvudet har han en krona. Den består av två sammanflätade ålar i järn.

– Jag känner mig kunglig, säger han.

Det är han också. Han har just utsetts till den sjuttonde Ålakungen av Ålakademin för sina insatser för ålens fortlevnad.

– Det känns väldigt hedrande. Här nere finns ett proffsigt engagemang, säger han. Tillsammans med forskargruppen NRRV har han arbetat för att minska dödligheten för ål och annan fisk. Siffror visar att minst sju av tio ålar dör under passagen genom kraftverkens turbiner när de letar sig ut från de svenska vattendragen för vidare färd mot Sargassohavet. En katastrof för en redan utrotningshotad art.

– Vi måste ta vårt ansvar. Det är ju vi som har ställt till med det här. Det finns en lång ekologisk kedja som påverkas om en art plötsligt bara skulle försvinna. Vi kan inte ens överblicka konsekvenserna.

Och det är här Olle Calles forskning kommer in i bilden. Genom att snedställa inloppsgallret vid turbinerna, i stället för att hålla det rakt mot vattenströmmen, ökar ålens möjligheter att ta sig förbi. Försök vid Eons vattenkraftverk i Ätran har hittills varit en succé.

– Vi gick från 70 procents dödlighet till mindre än 10 procent. För att vara ett första försök är det fullständigt strålande, säger han. Då borde väl saken vara löst? Nej, riktigt så enkelt är det inte. Förändringar kostar pengar och det är ännu oklart om tekniken ens fungerar på de riktigt stora kraftverken.

– Men våra försök visar att effektiviteten på kraftverken ökar med snedställda galler. Här finns alltså pengar att tjäna för kraft-bolagen. Det kanske kan bli en morot.

Minskad turbindödlighet är fortfarande bara en åtgärd bland många. Ingen vet exakt varför ålen håller på att försvinna.

– Det kan handla om förändrade havsströmmar också, eller sjukdomar. Därför måste vi arbeta på bred front. Och snabbt.

Ämnet är allvarligt. Men inget ålaprat utan glada visor, naturligtvis.

Kröningen på torget avslutades därför med dragspel, allsång och inspelat komp – samt en specialskriven visa till Ålakungen:

"Hjärtligt grattis nu från oss

Å alla ålarna förstås".