Allt fler elever får svårt på gymnasiet

Kristianstadsbladet har tidigare berättat om situationen på Wendesskolan. När terminen startade i höstas visade ett test att var fjärde ny elev inte klarar de grundläggande gymnasiekurserna utan stöd och hjälp.

De diagnostiska prov i matematik som lärarna på Österängskolan sedan 1997 låter alla nya elever på det naturvetenskapliga programmet (NV) gå igenom visar också tydligt att elevernas kunskaper blir allt sämre.

Även på Söderportskolan är situationen alarmerande. Det test av läsförståelse som gjordes på närmare 250 förstaårselever i höstas visade att 11-12 procent av dem inte har acceptabla kunskaper i svenska, engelska och matematik. Skillnaderna mellan programmen är stora. Så stor andel som 34 procent av eleverna på handelsprogrammet fick det lägsta resultatet i svensk läsförståelse. Detta trots att de alltså fick godkänt slutbetyg i grundskolan.

–Det är förfärligt, ett svek mot eleverna, säger Ulla Påhlsson, specialpedagog på Söderportskolans läs- och skrivverkstad. Elever som till och med fått betyget VG (väl godkänt) i grundskolan kommer hit och blir IG-varnade, det vill säga varnas för att få icke godkänt.....

Sex procent av eleverna på samhällsprogrammet fick det lägsta resultatet i samma ämne.

–Det låter kanske inte så mycket, men samhällsprogrammet är ett extremt studieinriktat program. Kunskapen är därför oerhört viktig. Ulla Påhlsson betonar att elevernas allt sämre kunskaper inte beror på att de är dummare än tidigare elever har varit. Snarare beror situationen på brister i grundskolan.

–Det är där eleverna ska lära sig att läsa, skriva och räkna. Men i dagens grundskola är det mycket annat som också ska hinnas med. Därför måste diskussionen om det här och om prioriteringar föras där, säger Ulla Påhlsson.

Liksom de andra skolorna har Söderportskolan fått sätta in stödresurser av olika slag för att de nya eleverna trots allt ska kunna klara sin skolgång. På handelsprogrammet har stödet till och med sakta börjat byggas in i programmet.

–Det är redan på gång i matte, det finns i engelska och från hösten även i matematik, säger Ulla Påhlsson. Michael Anefur (kd), vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden, är upprörd över situationen.

–När det gäller de här eleverna har vi dels misslyckats som skola, dels lurat eleverna. Vi har sagt ”du är godkänd”. Men när de kommer till gymnasiet bara några månader senare får de veta att de inte klarar utbildningen, ”din nivå räcker ingenstans”.

–Den informationen vi ger dessa elever är rent vidrig.

Anefur anser att grundskolan måste möta eleverna på ett annat sätt. Liksom Ulla Påhlsson vill han att grundskolan ska prioritera baskunskaperna läsa, räkna och skriva.

Anefur ger lärarna på grundskolan en stor del av skulden för att så många elever går vidare till gymnasiet – med godkända betyg – utan att klara utbildningen utan stöd och hjälp. Lärarna vet, säger han, vilka elever som har problem och som inte klarar sig.

–Lärarna har två sorters ansvar i det här. Ett är att de inte får släppa ifrån sig elever som inte har de grundläggande kunskaperna, det andra är att faktiskt säga ifrån när resurserna inte räcker till.

Men har inte lärarna sagt till om just för små resurser?

–Nej. Inte i den här delen, säger Michael Anefur. Kristianstads kommun har, bland annat med hänvisning till den här problematiken, tillsatt ett antal tjänster som pedagogiska utvecklare i ämnena svenska, engelska och matematik.

I övrigt anser barn- och utbildningsnämndens ordförande Heléne Svensson (s) inte att några konkreta åtgärder behöver sättas in just nu.

–Det finns en alldeles utmärkt läroplan för det här, liksom flera andra dokument, säger hon. Det som behövs nu är debatten.

Och den är i full gång.

matti.stenrosen

@kristianstadsbladet.se