Antibiotikaresistens – ett stort folkhälsoproblem

Sjukvården är beroende av antibiotika i många fall – som neonatalvård, intensivvård, för patienter med sjukdomar som ger nedsatt immunförsvar. Samtidigt är antibiotikaresistenta bakterier ett av de största folkhälsoproblemen i världen.

– Och det finns inga nya verkningsfulla läkemedel ”i pipeline”, sa Gunnar Kahlmeter, docent i klinisk bakteriologi i Växjö och också professor i Uppsala.

Han var en av de medverkande när CSK ordnade halv utbildningsdag för sina anställda. På förmiddagen kom knappt 400, på eftermiddagen knappt 500, för att lyssna på tips och info om vårdhygien och resistenta bakterier.

– Man ska inte behöva bli bärare av multiresistenta bakterier när man är i kontakt med vården. Förutom med basal vårdhygien går det att undvika om vårdlokalerna är vettiga, om det finns fler enkelrum och fler vårdplatser och att man undviker trängsel, förklarade Gunnar Kahlmeter i pausen mellan de båda passen.

Inga större utbrott

I Sverige är det ingen okontrollerad spridning av MRB, multiresistenta bakterier. I Skåne har man inte haft något större utbrott, och man har klarat av att begränsa spridningen.

Skåne ligger fortfarande högt med förskrivning av antibiotika även om den minskat de senaste 15 åren. Nordöstra Skåne ligger bäst till i länet vad gäller förskrivning, under Sverige-snittet.

Störst risk för att få i sig MRB i olika former är när man reser utomlands. Där är förekomsten av MRB en tickande bomb, förskrivningen av antibiotika okontrollerat hög – och du kan till och med handla över disk utan recept.

Bakterier är kluriga. Resistenta bakterier sprider sig till andra bakterier, mellan människa-människa, i övrig miljö. Vi tar med oss tarmbakterierna hem från resan och är smittbärare för kortare eller längre tid, även om vi inte är sjuka.

”En svår miljö”

Gunnar Kahlmeter räknade upp den ena mer riskfyllda miljön efter den and-ra, för just spridning av bakterier och antibiotikaresistenta sådana:

– Neonatalavdelningar är en svår miljö. Äldreboende – där finns ett gytter av katetrar och infektionsrisker. Dagis – se på barnen som är antibiotika-klara efter två dagar och kan komma tillbaka till dagis.

Hus i skogen säkrast

Säkraste platsen är huset i skogen, fortsatte Gunnar Kahlmeter med utmärkt förmåga att ha ett allvarligt tema och ändå hela tiden ha åhörarna nära till skratt.

Han beskrev situationen på ett sjukhus i Cambridge, där man tidigare haft mellan sju och tio fall av MRSA per halvår, ”ungefär som Kristianstad”, men plötsligt upptäckte att de fick 700 fall på ett halvår, dubbelt så många på ett år.

– 1 400 fall är lika mycket som i hela Sverige på ett år!

En förklaring är att många engelska sjukhus haft en miljö så långt från vårdhygien man kan komma, med heltäckningsmattor som extremexempel.

Basala hygienrutiner

Gunnar Kahlmeter redogjorde för olika antibiotikaresistenta bakterier, och berättade också att urinvägsinfektioner framför allt orsakas av tarmbakterier.

23 procent av utlandsresenärerna som vid hemkomsten och på grund av sitt jobb – i restaurangbranschen eller inom vården – måste lämna avföringsprov för att man ska kunna avskriva smitta hade multiresistena ESBL i tarmen.

– Ni har normalflora i tarmen dit, men spansk bakterieflora vid hemkomsten. Tänk på detta. Gamla, patienter på intensiven och andra känsliga måste ni vara extra rädda om, manade Gunnar Kahlmeter.

Basala hygienrutiner är hans recept, otroligt logiskt och möjligt att genomföra med omedelbar effekt.

– Handhygien före ”mötet” med varje patient.