Brandkårens rullande datacentral
Brandingenjörerna på Räddningstjänsten i Kristianstad har nordöstra Skåne som arbetsfält – från Bromölla i öster till Perstorp i väster och Osby i norr. Däremellan finns också som bekant både Kristianstad, Hässleholm och Östra Göinge.
Därför är bilen deras främsta arbetsplats – inte bara som transportmedel utan i ännu högre grad som bas för planering av insatserna under den kvart eller max halvtimme det tar att köra till en brand eller annan olycksplats.
Hittills har utryckningarna skett i en vanlig kombibil. Men nu har en Chevrolet Trans Sport minibuss specialutrustats i Räddningstjänsten Kristianstads egen verkstad.
Resultatet har blivit en rullande data- och kommunikationscentral där vakthavande brandingenjör lotsas fram med hjälp av satellitnavigering till målet med bara något tiotal meters felmarginal.
Och där hon eller han sedan med hjälp av rejäl datakraft blixtsnabbt kan få fram all önskvärd information om till exempel en brinnande industri - var där finns farliga kemikalier eller gas, svaga punkter i byggkonstruktionen och så vidare.
Micael Svensson och Jonas Nilsson demonstrerar Räddningstjänstens nyförvärv, det vinröda och häftigt gulmålade fordonet med sju blåljus på taket och ytterligare fyra front- och sidoblixtar fram - den som inte reagerar och släpper fram detta utryckningsfordon måste vara blind...
– Ändå händer det tyvärr att folk inte flyttar på sig. Det är bara några dagar sedan jag under utryckning till Perstorp tvingades ligga bakom en personbilist genom hela Tyringe därför att föraren inte tittade i backspegeln en enda gång, berättar en luttrad Micael Svensson. Även om han börjar känna nordöstra Skåne som sin egen ficka, är han och kollegerna ändå tacksamma för det satellitbaserade navigationssystemet i den nya Chevabussen, Ludvig 106 allmänt kallad.
– Larmcentralen kan från sin dator via trådlös mobitex lägga ut en eldsflamma som visar utryckningsadressen. Sedan kan vi med hjälp av kommandot "följ bilen" se var vi själva är och därmed lägga upp snabbaste färdvägen till målet, förklarar Micael Svensson.
Sextio procent av datorns kartmaterial är redan koordinerat och mer är på väg. Dessutom har man tillgång till stadsarkitektkontorets kartsamling som uppgraderas kontinuerligt.
– De cirka 70000 kronorna den här anläggningen kostar är väl använda pengar, konstaterar Micael Svensson. Kollegan Jonas Nilsson nickar instämmande där han sitter framför en tvillingskärm och ett antal radioapparater i bussens bakre utrymmet.
Härifrån har Jonas tillgång till både insatsplaner för bl. a större industrier och sjukhus, uppgifterna i Alarmus, d v s brandsynsprotokoll, farligt gods-upplysningar och så vidare.
Ja, här finns till och med jordartskartor för hela nordöstra Skåne.
Jordartskartor...?
– Ja de kan vara superviktiga för oss vid utsläpp av olika slag. Med hjälp av dem kan vi få fram fakta som matas in i ett speciellt dataprogram tillsammans med uppgifter om den bensin, olja eller vad det nu är som runnit ut.
– I nästa ögonblick får vi information om hur snabbt utsläppet kan rinna igenom grus, lera eller matjord och hamna i grundvattnet, vilken väg det förväntas ta genom markskiktet och hur stor spridningsrisken är, visar de båda brandingenjörerna.
Självklart finns lämplig skyddsutrustning i bilen inklusive gasmasker så att de, om de hamnar i ett gasmoln, kan ta sig från ledningsfordonet. Som back up finns också flera lådor med skriftlig info samlat i pärmar. Och såväl värmekamera som värmepistol och radiakmätare.
– Med värmekameran ser vi direkt vilka partier som är upphettade och/eller brinner. Med hjälp av den laseropererade värmepistolen kan vi även på avstånd få fram konkreta temperaturuppgifter vilket exempelvis var mycket viktigt vid gasbranden i Karpalund, säger Micael Svensson.
Men radiakmätare, det finns ju inga kärnkraftverk här omkring?
– Nej men jag har faktiskt använt den en gång när ett företag i trakten misstänkte att de fått radioaktivt smittat material från Ukraina, berättar Jonas Nilsson. Och visst förekommer det transporter av radioaktivt material på våra vägar också... Mitt i all tekniken finns också enkla handfasta lösningar som till exempel vindriktningsmätaren – den består av ett plastband och en plastkäpp med snabbkoppling på taket. Vips ser man åt vilket håll vinden blåser. Sedan får en kompass komplettera om man vill uttrycka väderstrecken mer formellt i nord, syd, öst eller väst...
400000 kronor har den nya utryckningsbussen kostat. Motsvarande fordon på andra håll i landet har gått på nästan det dubbla.
– Men vi har kunnat hålla nere kostnaderna tack vare att vår egen verkstad byggt om bilen, killarnma har gjort ett fantastiskt jobb konstaterar Micael Svensson.
Som nu hoppas att allmänheten skall hålla bättre koll i backspegeln och snabbare släppa fram det nya ledningsfordonet.
– Ytterst handlar det ju om att rädda liv och begränsa skador, deklarerar han.
ulf.matson@kristianstadsbladet.se