Degeberga backar blir naturreservat

Visst finns det redan naturreservat i Kristianstads kommun. Men de har beslutats av länsstyrelsen. Efter en lagändring som trädde i kraft första januari 1999 kan emellertid även Sveriges kommuner själva besluta om naturreservat. Och även om det enligt naturvårdsplanen finns hela 160 skyddsvärda områden inom Kristianstads kommungränser, intar Degeberga backar ändock en särställning. De har en historia som sträcker sig 15000 år bakåt i tiden då de skapades när issjöar bildades mellan Linderödsåsen och isfronten. Det hade kanske inte Aina Eklöf (fp) så noga reda på när hon som barn sprang omkring där och lekte. Men när hon i vuxen ålder och som politiker insåg att dessa oskattbara naturvärden kunde vara i fara och exploateras (tänk vilken fantastisk utsikt ett antal villor uppe på sluttningen skulle kunnat få), var det dags att agera. – Jag lade en motion tillsammans med partikollegan Charlie Svensson 1988 med innebörden att Degeberga backar borde bli naturreservat, berättar hon och visar upp kopior på både motionen och ärendets vidare handläggning genom den kommunala byråkratin. Vi sitter i Degeberga stugby, Kristianstads kommuns Miljö- och Hälsoskyddsnämnd har öppet möte för allmänheten och Aina Eklöf är fortfarande aktiv i politiken. Men så politiskt möte det än är, är det ändå kommunekologen Sam Skällberg och biologen Ulrika Hedlund som har huvudrollerna den här kvällen. Just Ulrika berättar om varför Degeberga backar är på väg att bli den första kommunala naturreservatet. – Här finns bland annat en unik sandstäpp. I hela Sverige finns bara 50 hektar, tre av dessa finns i Degeberga. Hon berättar också om över 70-åriga betesmarker och om en sällsynt fauna både när det gäller växtligheten och djurlivet. – Här växer exempelvis sandnejlikan som av EU stämplats som särskilt viktig att skydda. Sandlusern, tofsäxig och sandsvingel är andra arter att ta tillvara, får vi också veta. Och observanta fågelintresserade kan hitta både kungsfiskare, forsärla och strömstare när de vandrar utefter Forsakarån. Totalt kommer det nya naturreservatet att bestå av 26 hektar öppen betesmark, 5,2 och 0,7 hektar tall- och björkbevuxen betesmark samt 0,4 hektar vattendrag. Än så länge handlar det bara om ett förslag, bland annat återstår att förhandla med en privat markägare, men alla räknar med att det skall gå igenom. Och så skall skötselplanen finslipas. Så till exempel vill man att betet skall skötas av hästar, kor och getter – men absolut inte får. Varför? Tro det eller ej, men får är litet sparsmakade när det gäller betet och väljer bara ut det bästa, påstår de som vet. ulf.matson@kristianstadsbladet.se