Ekoodlad potatis ger mindre skördar

Det spännande odlingsprojektet startade 1986 på de tre naturbruksgymnasierna Bollerup, Önnestad och Östra Ljungby. Tanken var att på tre skilda jordtyper jämföra och följa utvecklingen i de ingående odlingssystemen, tre ekologiska och två konventionella. På försöksområdena finns både potatis, sockerbetor, ärtor och från 2001 även vårsäd. Ingemar Larsson är projektledare. Han förklarar vad som är avsikten. – Det handlar om att försöka få en bild av hur de olika grödorna fungerar i respektive system genom åren. Vi provar olika saker, jämför utfallet i de olika systemen och dokumenterar vad det betyder då det är dags att skörda. – Generellt kan man säga att ekologiska odlingar ger litet mindre skördar men det kan kompenseras av andra saker, exempelvis att trycket på miljön minskar. När det gäller årets resultat säger Ingemar Larsson att samtliga grödor för närvarande står rätt hyggligt. – Men märk väl att det inte är detsamma som att skördarna blir bra, det kan hända mycket ännu, förklarar han. Och väl ute på Önnestads försöksodlingar pratas det inledningsvis en hel del om potatis. – Potatisen är jobbigare att odla ekologiskt. Det finns ett högt tryck från bladmögeln - och följdrisken är det går brunröta i knölarna. – Men sådan finns praktiskt taget inte, vilket förvånar. Det kan bero på att vi förgrott utsädet. Annars står det klart att ekoodlad potatis ger lägre skördar – det handlar om ungefär sextio procents utfall i jämförelse med vad man får ut av motsvarande konventionellt odlade arealer. Nytt för år 2002 är också att två års analyser av ärtrotröta indikerar på i vissa fall anmärkningsvärt höga index. Därför går man ifrån ärtodling med följande förändring i den planerade växtföljden - havre ersätter i konventionella odlingar och blålupin i de ekologiska leden. Räkna med att det här projektet fortsätter. – Ja, resultaten vi får fram är spännande, vi hoppas de skall vara både ett redskap och hjälpmedel för såväl konventionella som ekologiska odlare, förklarar Ingemar Larsson. Som också skänker en tacksamhetens tanke till både Jordbruksverket, Region Skåne, Sydsvensk Jordbruksforskning, Sockernäringen, Findus och Hushållningssällskapet som tillsammans satsar över en miljon kronor om året i den här långsiktiga forskningen. ulf.matson@kristianstadsbladet.se