En dag i skolan

I ett klassrum på andra våningen i Komvux lokaler på Lasarettsboulevarden sitter en grupp invandrare och tränar konjunktioner. Om ett par veckor är det dags för det förberedande nationella provet i SFI, svenska för invandrare. I mars väntar sedan Komvux eget sluttest. Grammatiken är krånglig, men det som tar längst tid att lära är alla nya ord.
Kristianstad • Publicerad 9 februari 2001
Veronica Apro kan se slutet på sin SFI. Om en dryg månad väntar Komvux sluttest, men först måste alla konjunktioner och andra grammatiska krångligheter sitta ordentligt.
Veronica Apro kan se slutet på sin SFI. Om en dryg månad väntar Komvux sluttest, men först måste alla konjunktioner och andra grammatiska krångligheter sitta ordentligt.Foto: 
Kristina Malmqvist har trettio års erfarenhet som SFI-lärare. Hon märker hur kraven ökar på både elever och lärare. Alla arbeten i dag kräver en hög språklig nivå, säger hon.
Kristina Malmqvist har trettio års erfarenhet som SFI-lärare. Hon märker hur kraven ökar på både elever och lärare. Alla arbeten i dag kräver en hög språklig nivå, säger hon.Foto: 
Hannelore Deitenbach tycker att läroboken är bra. –Den innehåller mycket fakta om det svenska samhället som man behöver för att följa med. Bilder: WILLY ALM
Hannelore Deitenbach tycker att läroboken är bra. –Den innehåller mycket fakta om det svenska samhället som man behöver för att följa med. Bilder: WILLY ALMFoto: 

Redan från första kursdagen sker all undervisning på svenska. Till att börja med är allt förvirring, men efter hand börjar eleverna se ett system och hänga med.

–Det svårast i början var uttalet. Svenskans långa och korta vokaler ställde till problem, säger Hannelore Deitenbach.

Undervisningen i SFI sker i tre etapper. Efter varje nivå följer ett test, som måste klaras av innan eleven får gå vidare. Hannelore Deitenbach från Tyskland började läsa svenska för ett år sedan. Nu är hon på upploppet. Eftersom hon redan pratar tyska, grekiska och engelska har hon haft ganska lätt för att lära sig ytterligare ett språk.

–Jag har redan ett system för grammatiken och många ord i svenska är låneord som jag förstår, säger hon.

Under ett år har hon läst svenska tre timmar om dagen fyra dagar i veckan. Vid ett par tillfällen har hon dessutom haft en månads praktik. När skoldagens tre timmar är slut fortsätter studierna hemma. Radio, tv, tidningar och böcker är bra hjälpmedel för att träna svenskan.

Att få öva det talade språket kan vara lite svårare. Kursdeltagarna är överens om att det inte är så lätt att komma i kontakt med svenskar.

–Det är mest i affären som jag pratar svenska, säger Hannelore Deitenbach.

Kursens tio deltagare kommer från en mängd olika nationer. Här finns människor från Kosovo, Rumänien, Bosnien, Irak Tyskland och Holland bland annat.

–Det är bra för då måste vi pratar svenska hela tiden. Annars hade vi pratat hemspråket med varandra på rasterna, säger Veronica Apro, från Jugoslavien.

De tycker att det är roligt att läsa svenska och att undervisningen fungerar bra.

–Det är bra att böckerna handlar om det svenska samhället, för att man ska kunna följa med, säger de. Kristina Malmqvist har varit SFI-lärare i 30 år. Det som motiverar henne att fortsätta är bland annat att det går bra för många av eleverna.

–Man får en väldig respons av eleverna. Många har och har haft det kämpigt. De flesta är mycket studiemotiverade, säger hon.

Kristina Malmqvist upplever att pressen på lärare och elever har ökat under senare år.

–Kraven har ökat både för dem som ska läsa vidare och för dem som ska ut och arbeta. Alla arbeten i dag kräver hög språklig nivå, säger hon.

Samtidigt har inte alla elever förmågan att lära språk till en så hög nivå som SFI-undervisningen kräver.

–Det blir ett slags frustration när eleverna försöker, men inte kan nå målen, säger Kristina Malmqvist.

Hon anser dock att kraven är nödvändiga för att komma in i samhället.

–Invandrarna ska ut och konkurrera med svenskar på samma villkor när de söker en tjänst. Då måste de kunna språket.

asa.pearce@kristianstadsbladet.se

Av Åsa Pearce 044-18 55 80
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.