Annons

Estet-elever kämpar för sitt program

Elever på C4-skolans estetiskt specialutformat program känner stor besvikelse över att deras program nu går i graven. Under ett år har det experimentella programmet pågått. Nu har det ingen framtid – i alla fall inte i den form det hitintills haft.
Kristianstad • Publicerad 7 juni 2002
Vill slutföra. Kim Hazelius vill få chansen att slutföra sin gymnasieutbildning.
Vill slutföra. Kim Hazelius vill få chansen att slutföra sin gymnasieutbildning.Foto: 
Kritiskt resultat. Ett av resultaten av kursen är den mediekritiska tidningen Mediahoran.
Kritiskt resultat. Ett av resultaten av kursen är den mediekritiska tidningen Mediahoran.Foto: 
Tuff väntan. För André Fröderberg är det jobbigt att inte få något besked på om det blir en fortsättning på det estetiskt specialutformade programmet.Bilder: BOSSE NILSSON
Tuff väntan. För André Fröderberg är det jobbigt att inte få något besked på om det blir en fortsättning på det estetiskt specialutformade programmet.Bilder: BOSSE NILSSONFoto: 

Estetiskt specialutformat program (ESSM) startade som ett experiment för ett år sedan. Tanken var att man skulle skapa en möjlighet för en rad elever som haft problem med att av olika anledningar slutföra ordinarie gymnasieutbildningar. Programmet har varit en intern angelägenhet på Christian IV:s skola och har finansierats med skolans egen budet. Ingen i barn- och utbildningsförvaltningen har känt till programmet, berättar rektor Ulf Stenåsen. Nu finns det emellertid ingen möjlighet att lösa finansieringen på det vis som tidigare gjorts, så nu har frågan om en fortsatt finansiering förts upp på förvaltningens bord. Ulf Stenåsen hoppas att man skall komma fram till ett beslut om programmets vara eller icke vara i nästa vecka. En sak som däremot är säker om det blir en fortsättning är att programmet inte kommer att se ut som det gör idag, berättar han. ESSM har totalt fem elever. Från början hade klassen åtta elever, men tre har fallit ifrån under resans gång. André Fröderberg är en av dem som hållt sig kvar hela vägen och han känner sig lurad. – Han lovade oss två år här, säger han. Den André Fröderberg menar är rektor Ulf Stenåsen. Han säger i sin tur att han garanterat projektet så som det ser ut idag endast i ett år. – Löftet – och det pratade vi så sent som på det senaste föräldramötet – är att de på olika sätt skall få lov att fullfölja sin gymnasieutbildning. Vilket innebär att vi får stötta dem på de program de kommer in på – eller har kommit in på. För André Fröderberg känns det som om tiden rinner ifrån honom. – Det här är min sista chans till någon form av studentexamen. Jag går inte tillbaka och sätter mig i en vanlig gymnasieklass när jag snart är 19 år. Det som hjälpt honom är att klassen på ESSM har varit liten och att man haft en relativt stor individuell frihet. Förutom estetiska ämnen som teater har gruppen haft mediekunskap, engelska och svenska på schemat. Dessutom har de deltagit i andra ämnen tillsammans med elever från andra program. Även i de undervisningssituationerna har eleverna från ESSM gjort framsteg. Kriterierna för att komma in på programmet, var tidigare misslyckade gymnasiestudier. Antagning skedde efter samråd mellan bland annat lärare och rektor. En gemensam nämnare för gruppen är att de egentligen har kunskap nog att läsa på ett nationellt program men saknar drivkraft att slutföra det. – Vi är inte korkade. Vi har bara motivationsproblem, säger André Fröderberg. Kim Hazelius har gjort ett antal försök att slutföra sin gymnasieutbildning: – Det här är mitt sjunde försök att gå i gymnasiet och det har inte fungerat förrän nu, säger hon. Därför vill hon så gärna få möjligheten att slutföra det hon nu äntligen beslutat sig för att slutföra. På frågan vad de svarar kritiker som undrar varför just de skall få så många chanser, svarar André Fröderberg: – Den kritikern vet inte vad jag har varit med om. Och det är just möjligheten att möta varje elevs behov som gjort att experimentet i viss mån lyckats. Anledning till självkritik Ulf Stenåsen säger att det är just att experimentet fallit väl ut för en stor del av eleverna, som dessa vill ha kvar klassen i den form den hitintills haft. Så blir de inte. – Jag drog igång detta väldigt snabbt. Det finns ett hopp om att hitta i alla fall någon liknande modell i fortsättning, men jag kan inte garantera att den modellen kommer att omfatta de är eleverna, säger han. Samtidig som han ser stora framgångar med försöket, ser han också anledning till självkritik. Ulf Stenåsen säger bland annat att man måste ha en aktivare skolledning än vad han lyckats förmå vara, om sådana här experiment skall lyckas fullt ut. Dessutom måste den här typen av försök ha en mycket tydligare struktur än vad ESSM har haft. Men samtidigt vill han som sagt framhålla de positiva aspekterna av kursen. – Vi har lärt oss jättemycket och många av eleverna har fått en omstart utbildningsmässigt. André Fröderberg tycker ovissheten om det blir en fortsättning för hans del eller inte är det värsta. Barn- och utbildningsförvaltningens chef Sverker Hagman säger att frågan skall behandlas i nästa vecka. Han poängterar att det är viktigt att frågan behandlas på det för eleverna bästa viset. jimmy.vulovic@kristianstadsbladet.se

SAXO
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons