Fartkamerorna kan få grönt ljus

Polisens försök med automatisk hastighetsövervakning på 21:an mellan Kristianstad och Hässleholm startade den 16 oktober i fjol.

Efter en månad blev det tvärstopp sedan trafikpolisen själv upptäckt att den förmodligen stred mot både personuppgiftslagen, PUL, och datalagen.

–I och med att vi fick de här indikationerna bestämde vi omgående att stoppa mätningarna tills alla frågetecken var utredda, förklarar trafikpolischefen kommissarie Leif Nilsson i Kristianstad. Vad det handlade om var att den digitala bildbehandlingen av bil och person kunde jämställas med upprättandet av en handling med personuppgifter. Därmed var bilden enkelt uttryckt att anse som personuppgift – och sådana får man inte datalagra hur som helst, ens om man är polis.

Såväl de 13 kameraskåpen som den kamerautrustning som är tänkt att flyttas mellan de olika skåpen, lades därför i malpåse.

Under tiden kameran var igång hann dock ett 40-tal fortkörare passera förbi och registreras. Fem körde så fort att det blev böter. Det hände under en halvtimme vid lunchtid den 20 oktober på en 70-sträcka vid Kungsborg där man körde i 78, 80, 79, 101 och 92 km/timmen.

Samtliga fartsyndare godkände ordningsföreläggandet men efter att debatten om kamerans laglighet tagit fart, har en av de misstänkta fartsyndarna vädrat morgonluft och överklagat sina böter.

En paragraf i rättegångsbalken säger att man kan göra det inom ett år om nya omständigheter av betydelse för fallet dykt upp, vilket det onekligen gjort. Ärendet ligger nu i tingsrätten för avgörande. Under tiden har juridikens kvarnar malt för högtryck både hos rikspolisstyrelsen, datainspektionen och andra tänkbara myndigheter.

Och idag hävdar kommissarie Leif Nilsson att allt är klart för omstart för automatisk fartövervakning inom kort.

–De juridiska bitarna är klara och vi kommer att få grönt ljus så vi kan sätta igång igen någon gång i maj månad.

Kraven enligt PUL tillgodoses liksom Rikspolisens egna IT-säkerhetsnormer.

Men – det kommer att bli betydligt krångligare sätta dit fartsyndarna än vad man från början tänkt sig.

När den digitala fartkameran registrerat en fortkörare måste polisen ta fram uppgifter om bilens ägare via bilregistret.

Sedan måste man gå vidare och hämta körkorts- eller passbild på denne och jämföra om det är hon eller han som faktiskt kör bilen om man inte känner igen föraren.

Först om detta är konstaterat skickas det första brevet till fortköraren där man frågar om hon/han erkänner. Samtidigt får vederbörande besked om att hon/han registreras i polisens register.

Blir svaret positivt – för polisen alltså – får syndaren ett nytt brev med uppgifter om fortkörningen samt ett postgiro på hur höga böterna blir.

Men hakar det upp sig lär polisen inte kunna göra så mycket mer, i varje fall inte så länge vi har den rättsordning vi har i Sverige med strikt föraransvar (enda undantaget är p-avgifterna, där gäller ägaransvar).

Och samma krångliga efterarbete blir det även om bilderna tagits med vanlig kamera och traditionell film. –Men jag tror inte det kommer att bli någon större stötesten eftersom vi kallt räknar med att det blir få fortkörningar på sträckor med automatisk övervakning, förklarar kommissarie Leif Nilsson.

Han pekar på resultaten från i fjol höstas då medelhastigheten på 21:an sjönk från 99 km/timmen före försöken till 84-85 km/timmen när kameran varit i bruk ett par veckor.

–Det har blivit ett betydligt lugnare tempo även om medelfarten idag ökat något igen till cirka 89 km/timmen.

Leif Nilsson tillbakavisar också kritiken mot att fartkamerorna bara kan sättas in mot vissa trafikantkategorier, i praktiken personbilar på sommarvägar. Motorcyklister går över huvud taget inte att identifiera eftersom vi har hjälmtvång i Sverige och långtradare och husvagnsekipage som egentligen bara får köra i 80 km/timmen kan i praktiken än så länge synda med över 10 km/timmen utan risk för att bli fotograferade eftersom kameran bara kan kalibreras för vägens fart. Polisen kan inte ens vara säkra på att alltid fånga fortkörande personbilister – en smutsig frontskylt omöjliggör ju alla identifieringsmöjligheter.

–Man skall inte se den automatiska hastighetsövervakningen som det enda vapnet mot fartsyndare, utan bara som en del i vårt trafiksäkerhetsarbete. Lasermätare och civila polisbilar med mätutrustning kommer att finnas kvar liksom radarn, är trafikpolischefens åsikt.

Dessutom tycker Leif Nilsson att debatten snedvridits.

–Ytterst handlar det om att försöka göra trafiken säkrare. Hade det inte funnits så många ögontjänare på vägarna kunde vi lagt vår kraft på annat än att övervaka hastigheterna, deklarerar han. Så de 13 kameraskåpen utefter riksväg 21 har kommit för att stanna liksom de 94 på andra håll i landet. Ja, det är till och med så att näringsminister Björn Rosengren ställt i utsikt minst 2000 kameraskåp de närmaste åren.

Vem sade något om ”Storebror ser dig”?!

ulf. matson@kristianstadsbladet.se