Forntida fynd får förklaring

Många flintyxor och andra föremål hittar aldrig fram till museerna, men på söndag får människor med fynd i byrålådorna en chans att få dem daterade på Arkeologidagen i Hässleholm.
Kristianstad • Publicerad 19 augusti 2004
– Det händer rätt ofta att folk kommer hit med stenar och flintyxor och vill att vi ska datera dem, säger Anders Edring på Regionmuseet. BILD: PETER ÅKLUNDH
– Det händer rätt ofta att folk kommer hit med stenar och flintyxor och vill att vi ska datera dem, säger Anders Edring på Regionmuseet. BILD: PETER ÅKLUNDHFoto: 

De får inte bara veta hur gamla föremålen är utan också vad de har använts till.

– Föremålen berättar om hur människorna levde. Det viktiga är egentligen människan bakom, säger arkeologen Anders Edring.

Han och arkeologen Tony Björk får ganska ofta frågor från hembygdsföreningar om föremål som folk lämnat in. Därför bestämde de sig för att ordna öppen mottagning för första gången, så att nyfikna kan få svar direkt. Det kanske också kan locka fram en del föremål ur byrålådorna.

Många är oroliga för att förlora sina fynd till museerna om de visar dem, men det händer oftast inte. Bara när det gäller guld och ädelmetall har museerna laglig rätt att behålla fynden.

Oftast är arkeologerna nöjda med att bara få se föremålen och veta var personen hittat dem. Om det är något mycket värdefullt diskuterar man sig fram till en lösning.

– Då kan man försöka se till att personen testamenterar det till hembygdsföreningen och på så sätt låta berättelsen följa föremålen, säger Tony Björk. Han och Anders Edring tror att det är mer ovanligt att en markägare inte vill visa sina fynd, för att det kan sätta i gång en utgrävning som gör att jorden inte kan brukas under en period.

– Det är inte så. Vi gräver inte för att det är en fornlämning, bara när någon vill bygga något där. Egentligen vill vi att föremålen ska ligga kvar, säger Anders Edring och Tony Björk säger att 95 procent av alla utgrävningar görs i samband med markexploatering.

Idag finns det 39000 platser med fornlämningar i Skåne. De vanligaste föremålen som folk hittar är flintyxor. Det väntar sig Anders Edring och Tony Björk att se på söndag också.

Med hjälp av kunskap från tidigare fynd kan de datera de nya föremål de får in. Ofta kan de se direkt om det är ett föremål från tidig eller sen stenålder och vad det använts till, men ibland går de bet. Bland askarna på bordet finns ett smalt, cigarrformat stenföremål som de inte lyckats förklara.

– Jag kan tänka mig att det kommer från Centraleuropa och dateringen är förmodligen tidig bondestenålder, omkring 4500 år före Kristus. Tony Björk drar ut en stor låda ur hyllan full av små askar med pilspetsar, flintyxor och andra föremål. Allt ligger ordnat, men i hyllorna längre bak i rummet gömmer sig fortfarande stenyxor, krukskärvor och annat i gamla pappkartonger och plastpåsar.

Men nu håller arkeologerna på att organisera samlingen. Alla föremål från stenåldern och framåt ska sorteras, så att de lättare ska kunna hitta vad de har. Så småningom ska även allmänheten kunna se bilder på dem i en databas.

– I och med att materialet är uppordnat blir det mer användbart, säger Anders Edring.

Ingela Rutberg

044-18 55 65

ingela.rutberg@kristianstadsbladet.se

KRISTIANSTAD
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.