Annons

Från rapsfält till forskning

Det är tio år sedan Region Skåne bildades. Vad har hänt? Blev det som man tänkt och vilka utmaningar väntar? I dag startar Kristianstadsbladets artikelserie om Region Skåne. Första delen tittar närmre på bilden av Skåne.
Kristianstad • Publicerad 9 januari 2009
Foto: 
Foto: 
Foto: 
Monica Yngvesson Bild: Bosse Nilsson
Monica Yngvesson Bild: Bosse NilssonFoto: 

Edvard Persson och rapsfält. Det är Skåne. Men det finns en ny, modernare bild som Region Skåne vill lyfta fram. I dag är teknik, forskning och Kurt Wallander mer synonymt med en av Sveriges snabbast växande regioner där marknadsföring blir en allt viktigare uppgift för regionen.

Den största delen av Region Skånes budget och ansvar är sjukvården.

Annons

Men det är inte det enda uppdraget. I och med att Skåne 1999 blev en region tog man över samordningsansvaret för den regionala utvecklingen som tidigare varit en statlig fråga. Men det är också det område som är minst känt för skåningarna. Regional utveckling omfattar allt från kultur och kollektivtrafik till att stötta näringslivet och, inte minst, marknadsföra Skåne som en attraktiv region att bo och verka i.

Bland rapsfält och matglada skåningar växer nu bilden av en region med växande företagsamhet inom teknik och medicin och framgångsrik forskning. Det är den bilden regionen vill förmedla till potentiella investerare världen över: att det lönar sig att satsa på Skåne.

- Skåne är en modern och innovativ region och det måste lyftas fram. Region Skånes roll är att vara en motor i det regionala utvecklingsarbetet. Vi ska skapa förutsättningar, skapa dialog och debatt. Men då måste vi också kunna gå in som medfinansiär och göra konkreta insatser. Därför är det viktigt att vi har beskattningsrätten, säger Monica Yngvesson, regional utvecklingsdirektör. Att ha mandatet att kunna samla aktörer och samtidigt ha muskler att göra något själv är en förutsättning för arbetet, menar hon och lyfter fram kollektivtrafiken som det mest konkreta exemplet.

- Ingen annanstans i Sverige har man haft den utveckling och utbyggnad som vi har sett här. Som region ser vi bäst vad vi här behöver. Att kunna genomföra det utan att vänta in klartecken från Stockholm måste vara det effektivaste sättet att använda invånarnas skattemedel. Och vi ser att det är så. Vi har möjligheten att ta tag i de frågor som är viktiga här och nu för oss.

Den gemensamma kollektivtrafiken, med exempelvis övertagandet av Öresundstågtrafiken, hade inte varit genomförbar om det hade förblivit en fråga för respektive kommun, anser hon.

Att ärendet skulle ta sig igenom 33 kommunfullmäktige talar mot det.

- Alla agerade var för sig innan. Nu kan vi mobilisera resurser och samla oss kring satsningar. Det är en styrka, säger Monica Yngvesson.

Bredbandssatsningen, samarbetet mellan universitet och högskolor och direkta kraftsamlingar för näringslivet som satsningen på stenindustrin och när Scania flyttade från Sibbhult är tydliga exempel, anser hon. - Tidigare hade Skåne mindervärdeskomplex i förhållande till Stockholm, men på 90-talet började vi inse vilket bra läge vi har ut mot Europa. Skåne behöver vara en tydlig röst gentemot Stockholm och grannarna i Europa.

I år har ett nytt utvecklingsprogram utarbetats för 2008 till 2016 som omfattar vilka målen är och vart man är på väg.

- Vi vill ha ett livskraftigt Skåne med balans både geografiskt och socialt och vi vill ha en sammanhängande boende- och arbetsmarknad. Ambitionen är också att regionen ska få arbeta med det långsiktiga perspektivet på arbetsmarknads- och kompetensförsörjningsfrågorna.

Karolina Alfredsson
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons