Friherre Johan Barnekow tror på traditionernas kraft och försvarar adelns status
Regeringen föreslår att adelns unika ställning ska upphävas, men friherre Johan Barnekow på Sinclairsholm anser att de historiska rötterna är viktiga i dagens samhälle. Johan Barnekow bor på det gods som hans farfarsmor fört in i släkten. Han driver det som ett modernt jordbruk med sparrisodling som specialitet. Samtidigt berättar han gärna om godsets historia för besökare. På fritiden engagerar han sig som moderat i kommunpolitiken i Hässleholm. Han har en stövel i den historiska myllan och en i den nutida. Att inte förlora kontakten med traditionen tror han är viktigt. – Det spelar ingen roll om man tillhör frälset eller är bonde; om man känner sina rötter blir man stabilare. De som inte vet var de hör hemma är oroliga själar. Regeringsförslaget handlar om att upphäva adelns privilegiebrev från 1723 och lyfta ut riddarhusordningen från 1866 ur författningssamlingen. Privilegiebrevet är ålderdomligt och svårtillgängligt, anser regeringen. I det står bland annat att faderslösa barn ska slippa vapentjänst så länge änkan är ogift, sönerna är omyndiga och döttrarna är ogifta. Ett annat privilegium handlar om att en adelsman som blir krigsfånge hos en fiende ska räddas. Ändringar i riddarhusordningen måste idag stadfästas av regeringen, men enligt förslaget upphör adelns offentligrättsliga status. I så fall blir riddarhusordningen en rent intern angelägenhet och adeln har sina egna stadgar som vilken annan förening som helst. Johan Barnekow har inte själv läst förslaget och skrattar när han hör talas om att adelsmän som krigsfångar ska räddas, men i grunden är han allvarlig. – Det förvånar mig inte. Vänsterpartiet och socialdemokraterna har inga rötter. Släkten Barnekow har en tusenårig historia med rötter på Rügen. På 1400-talet flyttade en Barnekow till Danmark och en annan gifte sig med en dotter Brahe på Vittskövle. Men i westfaliska freden 1648 fick svenskarna Rügen och när Skåne blev svenskt blev Barnekow en del av det svenska riddarhuset. Sinclairsholm bildades i början av 1600-talet och kom in i släkten när Johan Barnekows farfarsfar gifte sig. Med en sådan historisk tradition i ryggen blir det lättare att fatta beslut om godset idag, anser Johan Barnekow. – Man vårdar saker på ett annat sätt. Det har inget att göra med om man bor på en sådan här gård. Jag läser ofta om folk som, på grund av fastighetsskatten till exempel, bryter upp från hem där de bott i generationer. När Johan Barnekow ordnar visningar av godset i Gumlösa för allmänheten märker han en hunger efter historia och han känner ett ansvar att kunna visa en levande godsmiljö som ändå andas historia. Känner du dig som en adelsman idag? – Ja, det gör jag. Jag titulerar mig friherre. Dels är det en fräck titel och dels tycker jag inte att man ska förneka sitt arv utan stå för det. Jag försöker förklara min historiska tradition på det viset. Jag har aldrig haft något negativt av det. Ingela Rutberg 044-18 55 65 ingela.rutberg@kristianstadsbladet.se
