Grå betong och blå allmogefärg
För hyresgästerna i de ombyggda delarna av Österäng har hyran i och för sig gått upp.
Vildana Alisehovic är en av hyresgästerna i området. Barnen Dzenet och Faris verkar också nöjda med sin gård. Hyra har gått upp med om kring 600 kronor i månaden. Men Vildana tycker det är värt det.
– Det de har gjort är vi nöjda med, säger hon och tittar sig omkring på de blåa träbeklädda husen där hon bor. Tidigare hade hennes hus en grå betongfasad. Numera är det klätt i trävirke – närmare bestämt kärnvirke från gran. Det är ett hållbart byggmaterial berättar Per-Ola Pershaf som är byggnadschef på ABK. Han berättar stolt att huset kommer att stå i minst 200 år.
– Vi tror på de gamla och beprövade materialen och metoderna, säger han.
Livslängden för husen som de såg ut tidigare var omkring 22 år. Betongen hade spruckit och det fanns ett otal giftiga ämnen i byggnaderna. Det finns det fortfarande på den norra sidan om området.
– Många säger att detta liknar ett öststatsområde, säger han och pekar mot de gråa husen på norra sidan. Renoveringar skall inledas även där. Om ABK beviljas ett bidrag från regeringen nu i augusti på omkring 50 miljoner kronor drar projektet igång redan i september, berättar Per-Ola Pershaf. Om ABK inte får pengarna måste vissa omprioriteringar göras.
– Under alla omständigheter måste vi gå in i norra delen också, säger han.
I hela Österängområdet har det införts fjärrvärme. Tidigare fanns direktverkande el i lägenheterna. Då ingick elen i hyran och varje områdesgård hade varsin eltransformator.
Jim Fäldth på ABK har varit med om ombyggnationerna sedan starten för omkring fem år sedan. Han berättar att transformatorerna läckte en hel del elektromagnetiska fält. Elmätarna stod högt över rekommenderade värden alldeles i anslutning till transformatorerna, berättar han. Nu finns inte det problemet längre. Den södra delen är dessutom helt elsanerad, fortsätter Jim. När man övergick från direktverkande el till fjärrvärme sänktes energiförbrukningen, berättar Jim Fäldth. Det kostade 18 miljoner att ändra värmesystem i området.
Värmeförbrukningen har minskat med 800 megawattimmar per år, vilket motsvarar 400000 kronor per år. Elförbrukningen har minska med 400 megawattimmar, vilket motsvarar 200000 kronor per år.
Förutom att varje hyresgäst fick betala sin egen el, så kan den minskade energiförbrukningen förklaras med hur ABK valt att bygga om husen.
De inglasade balkongerna och loftgångarna gör att värmen stannar kvar i byggnaderna. Vildana Alisehovic tycker det finns ytterligare en fördel med inglasade balkonger. Hon säger att balkongen nu kan användas som ett extra rum. Förutom fjärrvärmen kompletteras energitillförseln med värmen från solfångare. På tre av höghusen finns det vardera 60 kvadratmeter solfångare.
Solfångarna på respektive hustak genererar omkring 28000 kilowattimmar. Denna energi kompletterar fjärrvärmevattnet på ett bra sätt, berättar Jim Fäldth.
Anläggningarna är helt datoriserade och behöver inget underhåll. De är nämligen gjorda av ett speciellt material där ingen smuts fastnar. Solfångarna kostade sammanlagt omkring 3 miljoner kronor.
– Vi ser inte på utgifterna för dagen utan kostnaderna på lång sikt, säger Per-Ola Pershaf.
På området finns även Sveriges näst största solcellsanläggning.
Den el som alstras är inte ekonomiskt vinstgivande i förhållande till vad anläggningarna kostade, berättar Per-Ola Pershaf. Hitintills har de alstrat 18000 kilowattimmar. De kostade omkring 1,8 miljoner tillsammans.
– Vi har gjort det som en symbol för att vi satsar på området, säger han. Någon måste ju börja.
jimmy.vulovic@kristianstadsbladet.se
