Annons

Han går mot strömmen

Daniel Glimtoft i Jularp går mot strömmen och satsar på lövskog där Gudrun och Per drog fram. Att plantera enbart ett trädslag är en stor risk, anser han.
Kristianstad • Publicerad 23 januari 2009
Daniel Glimtoft ser alltför stora risker med att satsa på enbart ett trädslag.
Daniel Glimtoft ser alltför stora risker med att satsa på enbart ett trädslag.Foto: 
Här ska grupper med ek, hassel, lind och avenbok planteras till våren. Daniel Glimtoft satsar på att nyplantera lövskog där stormarna drog fram. 3 500 kubik skog blåste ner på fastigheten i samband med Gudrun och Per.
Här ska grupper med ek, hassel, lind och avenbok planteras till våren. Daniel Glimtoft satsar på att nyplantera lövskog där stormarna drog fram. 3 500 kubik skog blåste ner på fastigheten i samband med Gudrun och Per.Foto: 

Efter tio år i Lund återvänder Daniel Glimtoft tillsammans med sin sambo till Jularp norr om Glimåkra där han är född och uppväxt.

Våren 2007 köpte de en fastighet på drygt 50 hektar. Stora delar var hårt drabbade av stormarna Gudrun och Per. På 40 hektar skogsmark hade 3 500 kubik skog, i huvudsak gran, blåst ner. Det var inget som avskräckte. Tvärtom. Daniel Glimtoft ser en utmaning i att nu få återplantera skogen, men till skillnad från många andra väljer han främst lövträd. Mellan 20 och 25 procent av skogen kommer så småningom att bestå av löv. - Man tar en stor risk om man planterar samma överallt. Det finns många argument för att prova det här. För mig handlar det dels om intresse, dels att man inte vet alls hur marknaden ser ut om 50 år. Jag ser inte vinsten med att odla enbart gran och vi skulle aldrig kunna livnära oss på enbart det.

Annons

Daniel Glimtoft har inte skogsbruket som heltidssyssla, men han är ingen nybörjare på området. Han är uppväxt på grannfastigheten och har hjälpt pappa i skogen i hela sitt liv. Hos honom har han experimenterat med olika arter, bland annat lärk som har växt bra. På nya fastigheten finns stora variationer, allt från myrmark till sandigare mark.

- Granen välte här. Man kunde se att de nya plantor som hade satts växte fort, men de tålde inget. Det gjorde också att jag ville prova något annat. Skogen har inte varit så hårt driven, vilket gör att det finns inslag av arter som fågelbär och oxel. Underifrån kommer självsådd björk och gran.

Förutom två hektar hybridlärk är de närmsta planerna att nyplantera sex till sju hektar löv. På tre hektar planeras ek i grupper med hassel, lind och avenbok runt för att skugga ekstammarna och undvika vattenskott.

- I luckorna mellan de här grupperna kan annat planteras som kan plockas efterhand. Då blir den ekonomiska kalkylen en helt annan.

Hybridasp och masurbjörk står också på listan. Men först ska diken rensas, marken beredas och stängslas in. De extra materialkostnaderna tillsammans med högre kostnad för plantorna gör lövskogen betydligt dyrare att anlägga. För många ett motargument.

- Till det kommer arbetskostnaderna, men vi planterar själva och sågar egna stolpar till stängsel av ek som fallit. Dessutom finns det ekonomiskt stöd att få nu, så jag tror inte att jag hade tjänat pengar på att sätta gran.

Karolina Alfredsson
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons