Högtflygande planer

1993 bestämde sig det Malmöbaserade bolaget Radiotron för att flytta till Kristianstad. Då sades att det fanns perfekta förutsättningar i trakten med sina miljöer. Dessutom behövde företaget bygga nya produktionslokaler som var EU-anpassade för de hårdare regler för tillverkning av naturläkemedel som skulle komma. Företaget slapp dock bekosta byggnaden själv. I stället gick Kristianstads kommun in och köpte mark av Råbelöfs gods och byggde ett industrihotell för omkring tolv miljoner kronor – där Radiotron blev enda hyresgästen. När de bott där ett visst antal år skulle då få ta över byggnaden.

En anledning till lokaliseringsorten var växtförädlingsinstitutet Balsgård och det fytokemicentrum (vetskapen om kemiska förändringar i växter och dess användningsområden som läkemedel) som skulle bildas där. I trakten kunde lantbrukarna odla de växter som behövdes. Naturläkemedel odlas bland annat i Tyskland, men där under sämre betingelser bland annat ur miljösynpunkt framhöll bolagets vd Lars Hermansson. Han trodde också att det var möjligt locka fler företag i branschen till Kristianstad.

Då spekulerades också i att Fjälkestad skulle bli ett "Medical Valley", en ort där högteknologiska läkemedelsföretag slog sig ner för att fabricera sina produkter. I september 1994 invigdes byggnaden av kungen och drottningen, då monarken passade på att plantera en blodbok vid Radiotron och en ek på Balsgårds marker.

Kort efter att företagets dragits igång anställdes de sju första personerna. Företaget gjorde också tidigt klart att de endast anställde folk från trakten – bara i undantagsfall från andra kommuner. Eftersom konkurrensen var hård omfattades företaget av hemlighetsmakeri. Få fick komma in och se maskiner eller övrig utrustning. Dessutom är läkemedelslagens hygienkrav stränga, vilket gjorde att inga utomstående kom in i produktionen.

Våren 1997 fick Radiotron sitt första naturläkemedel (baldrian, ett lugnande medel) godkänt av Läkemedelsverket. 1997 ville de också att lantbrukare skulle odla johannesört, rudbeckia och vändrot, eftersom dessa växter kan innehålla lämpliga läkemedelssubstanser.

I december 1998 beklagade sig ledningen över att det inte fanns någon odling i större skala i Kristianstadsområdet, som skulle ge läkemedelsföretaget de råvaror som behövdes. I stället importerades johannesört och rudbeckia från Tyskland, och användes i tillverkningen av ett nytt naturläkemedel som godkänts. Varför det inte blev några odlingar verkar oklart. Hushållningssällskapet var delaktiga i vissa försök och trodde att det skulle gå att odla växterna här.

Men ett problem var att fröerna till johannesört och rudbeckia inte ville gro så bra som behövdes för att det skulle bli tillräcklig volym. Istället fick dessa tas fram i växthus för att sedan sättas ut på åkrarna.

Enligt hushållningssällskapet fanns det då ett visst intresse från lantbrukare att odla – men det fanns ingen kalkyl och priserna hade inte diskuterats med Radiotron.

Nästa godkända medel, Lycoprevin – vilket sades kunna hindra stressens farliga biverkningar – var istället baserat på naturliga substanser i bland annat vindruvor och tomater. Även det var ämnen som importeradas från utlandet.

Clifford Johansen

044-18 56 40

clifford.johansen@kristianstadsbladet.se