Kompakt kaos och ett ögonblick att minnas
”Sjungom studentens lyckliga dag”, komponerades 1851 av prins Gustaf, texten skrevs av Herman Sätherberg, föga kunde någon av dem ana att sången skulle ljuda över varenda gymnasieskola i Sverige 150 år senare. Men studentsången är numera lika självklar som champagnefrukosten, lunchen med klassen, betygsutdelningen, utsläppet och alla plakat.
Till de självklara inslagen under det så kallade utsläppet hör naturligtvis alla videofilmande, klappande, tårögda, nervösa och lyckliga mor-, far- och alldeles vanliga föräldrar som trängs med ballongutrustade småsyskon och uppklädda kompisar för att få en så bra plats som möjligt. Folkhavet på asfaltsplanen utanför Österängskolan var kompakt. Studenten tar man bara en gång och vem vill gå miste om när skyddslingen kommer utspringande ur skolan för att viftande med den vita mössan sjunga studentsången på en lövad scen?
Lika kompakt blev det i det kaos som utbryter varje år då släkt, studenterna och gärna plakaten har lyckats ta plats i de fordon som ska transportera hela alltet till rådhustrappan och en ny omgång av studentsången.
I år var de öppna sportbilarna talrikast men även lövade flak av alla typer härbärgerade studenter. Fanns varken sportbil eller flak att tillgå fick den gamla trotjänaren duga, om än i välpolerat skick.
I uppräkningen över självklara inslag ovan fattades en inte oväsentlig del av ”studentens lyckliga dag”, festen, kanske den del av studentproceduren som flest ser fram emot.
nyheter
@kristianstadsbladet.se
