Kristianstad ligger långt framme

Kristianstad ligger långt framme när det gäller att ta tillvara invandrares kunskaper. Redan nu samarbetar man med högskolan för att anpassa utbildningen till individen.

– Det är bra att man gör en viss översyn, säger Kerstin Paborn, rektor för hemspråksundervisningen i Kristianstad och med 17 års erfarenhet av att integrera invandrare i det svenska samhället.

Kerstin Paborn menar att samhällsutvecklingen sprungit ifrån de nuvarande rutinerna på många punkter.

– Särskilt positivt är att man tar upp detta med validering och individualisering. Det är inte så bra att tvinga lärare att gå svetsutbildning om det vill fortsätta att arbeta som lärare.

Validering innebär att man utvärderar individens betyg från hemlandet och kan precisera vad hon eller han behöver komplettera med för att nå viss kompetens i Sverige. Här ligger Kristianstads kommun långt framme genom samarbete med högskolan. Där har Håkan Johansson tagit fram en modell hur man ska kunna validera betyg från olika länder.

– Många invandrare säger först att ska flytta tillbaka, men när barnen växer upp vill dessa stanna i Sverige.

– Många familjer har då kanske varit här tio, tolv år och känner att de börjat tappa kontakten med samhället och tappat geisten. Vi måste hjälpa dem att komma tillbaka; det kostar att ha människor gående arbetslösa, säger Kerstin Paborn.

Men det finns också andra konsekvenser:

– Ofta tar barnen över och det får förödande konsekvenser för familjestrukturen om exempelvis fadern är ständigt arbetslös. Monica Ahlm är rektor för SFI i Kristianstad.

– Att tillvarata invandrarnas kunskaper, på ett individuellt plan, är givetvis positivt, men det gör vi redan i dag med hjälp av integrationskontoret.

– SFI handlar ju om undervisning för vuxna, och då kan jag tycka att det vore naturligt om det ingick i Komvux; det vore enklare med samma regelsystem.

– Annars vill ja inte uttala mig innan jag sett ett färdigt förslag, säger Monica Ahlm.

Ulf Norenius