Lantbrukare fick höstvete i vårsådden
Anders Niléhn är förutom lantbrukare även teknisk reporter på lantbrukstidningen ATL i Malmö, som nu avslöjat historien om det felaktiga utsädet. – Det var en försäljare från Lagerhusföreningen som ringde och berättade att jag fått felaktigt utsäde. Tydligen är det så att inte ens de kan se skillnad på höst- och vårvete. Totalt har 60-70 ton av den felaktiga blandningen levererats – däribland till Kristianstads Lagerhusförening, som sålt vidare till ett 20-tal lantbrukare i Kristianstadstrakten. En utsädesodlare har av misstag blandat höstvete med vårvete, och detta har inte upptäckts under den tiden dryga 50-tal lantbrukare fått sina leveranser. Eftersom det rör sig om blandningar är det ännu för tidigt att säga något om hur det kommer att drabba de enskilda. – Det verkar finnas hela spektrat här. Det kan vara allt från en procents inblandning upp till 90-95, säger Niléhn. Själv har han inte fått upp vetet mer än några decimeter på sina 30 hektar än, därför har det inte kommit så långt i utvecklingen att det syns någon skillnad på vår- och höstvete. Skånefrö uppmärksammade problemet när odlare hörde av sig, för att de tyckte vårvetet de fått upp såg konstigt ut. Det var då misstaget upptäcktes. – Skillnaden på höstvete och vårvete är att höstvetet sås under hösten. Det står då och väntar på frosten, behöver det för att kunna växa vidare under våren. Höstvete som såtts nu kommer att tro det är höst och vänta på frosten, säger Niléhn. Vårvete håller dessutom generellt sett en högre kvalitet än höstvete, och brukar vara något dyrare. Ett annat problem för de drabbade lantbrukarna är att de nu riskerar bli av med sina arealstöd från EU. Det är inte tillåtet att ändra grödvalet i de SAM-blanketter som nu lämnats in. Åtminstone inte till höstvete, eftersom det normalt inte går i ax när det sås på våren. Eftersom marken också är gödslad och besprutad går det heller inte att slå ner grödan och lägga marken i träda. Räddningen står till att lantbrukarna fått en liten andel höstvete i sådden. De kan då få vårvetet godkänt vid en kontroll. Om det inte godkänns enligt god lantbrukarsed kan det innebära att de får ta bort arealen från ansökan om arealstöd. Detta kan göras senare under året. – I vårt fall, här i zon tre, rör sig arealstödet om ungefär 2000-2200 kronor per hektar, säger Anders Niléhn, som i värsta fall går miste om 66000 kronor. Skånefrö har sagt att de ska ersätta lantbrukarna fullt ut. Enligt Nils-Tore Reslow på företaget har de försäkringar som ska gå in och hålla bönderna skadeslösa. – Vi har nu kontaktat Hushållningssällskapet. Som oberoende konsulter ska de åka ut och studera odlingarna hos de lantbrukare som har drabbats, och rekommendera åtgärder, säger Nils-Tore Reslow. Företaget ska också vidta åtgärder för att liknande händelser inte ska inträffa. – Man hade tydligen lastat från fel ficka. Det är inte någon som haft en tanke på att det ska kunna hända. De levererade partierna har dessutom granskats och godkänts av kontrollanter från statens utsädeskontroll. – Det är till och med stämplat att det är certifierat utsäde. Men det går inte att se skillnad på höst- och vårvete med bara ögonen, då måste man skicka det till analys. clifford.johansen @kristianstadsbladet.se
