Loppmarknaden är stommen i ekonomin
– Det är en jätteapparat att organisera loppmarknaden varje år. Men det har två stora fördelar. Det stärker föreningsandan och ger oss intäkter, säger Susanne Jönsson i Arkelstorps IF.
Per Bengtsson i Kiaby IF ger samma bild. Gammal som ung ställer upp ideellt. I år var det för 17: e året i rad som föreningen arrangerade sin loppis.
– Egentligen arbetar vi hela året med det här arrangemanget. Vi har stående annons i Kristianstadsbladet och kör och hämtar grejor hela året, säger han.
Föreningen har cirka 200 medlemmar och tillsammans med fyra årliga logdanser på Bäckaskog och lottförsäljning är det föreningens stora inkomstkälla. – Som lön för mödan arrangerar vi en middag och loppisfest på kvällen när allt är städat och fint på dirottsplatsen. Det stärker klubbandan och vi kan tillsammans känna att det var värt mödan när vi har räknat kassan, berättar han.
I Djurröd kämpar klubben med dålig ekonomi och lutar sig helt på försäljning av bingolotter och den årliga loppmarknaden för att få in pengar.
– Vi måste helt enkelt lyckas med loppmarknaden, säger klubbens kassör Ingemar Isendahl. De kommunala bidragen har visserligen höjts något, men eftersom kommunen också började ta ut hyra för hallar och kostnader för driften av idrottsplatsen ökar, så märktes inte den höjningen. Loppmarknaderna omsätter stora pengar, men trots att klubbarna helt och hållet har ideellt arbetande funktionärer blir det avbräck. De talar inte gärna om sina nettobehållningar, eftersom kontakter och olika former av sponsring varierar.
I Djurröd har man de senaste tio åren haft ett brutto på omkring 80000 till 90000 kronor på själva loppmarknaden. Därtill kommer intäkter från korv- och kaffeförsäljning.
– Vi hamnade kring 90000 brutto i år också, så vi får vara nöjda, menar Ingemar Isendahl.
I Kiaby har bruttot de senaste åren legat kring 100000 kronor på loppisförsäljningen. I år hamnade det på cirka 120000 kronor. Därtill kommer inkomster från kiosk och tombola.
I Arkelstorp kombinerar man den årliga loppmarknaden vid Folkets hus med offentlig dans på kvällen. Det ger avbräck i form av hyra till Folkets Husföreningen, orkestergage och avlöning av ordningsvakter som är krav vid anordnande av offentlig dans.
– För att bli av med loppor som inte säljs hyr vi containrar och det ger ett avbräck på 7000 kronor till exempel. Men årets arrangemang har gett oss netto på cirka 25000 kronor, säger marknadsgeneralen Patrik Jönsson.
lena.timelin
@kristianstadsbladet.se
