”Många mår väldigt dåligt här ute”
De ingår alla i Nätverket på Näsby, en sammanslutning av personer som arbetar på Näsby och som tillsammans med Folkhälsorådet har förslagit ett så kallat familjehus i den före detta Konsumlokalen på Gamlegårdens centrum.
Genom att samla olika myndigheter i ett och samma hus vill de få en bättre helhetssyn över Näsbyfamiljernas behov, och hjälpa de behövande tillrätta i ”djungeln” av myndigheter som finns.
– Dessutom hoppas vi kunna ta tag i saker på ett tidigare stadium än vad vi kan idag. När barnen kommer till oss vid tio års ålder är problemen redan långt utvecklade, säger Ulf Gustafson på Fröknegårdens fritidsgård. Verksamheterna som föreslås förläggas i familjehuset finns till stor del redan på Näsby.
Men verksamheterna på barnavårdscentralen, öppna förskolan och socialförvaltningen skulle kunna utnyttjas effektivare än idag, anser Elisabet Andersson, som är specialpedagog inom förskoleverksamheten:
– Det är detta som är kärnan i resonemanget om ett familjehus. Verkligheten härute stämmer inte överens med samhällssystemet. Den nuvarande ordningen passar inte i ett sådant här mångkulturellt samhälle, där många har svåra upplevelser bakom sig. De har inte den ”go” som krävs för att klara det. Mångkulturellt är en korrekt beteckning av Näsby, där 40 olika nationaliteter samsas. Men de sociala problemen är stora.
Många föräldrar är unga och ensamstående, arbetslösheten är hög bland de 6500 invånarna, liksom socialbidragsberoendet. Dessutom är brottsligheten bland unga stor och missbruk av alkohol och narkotika utbrett. Många vuxna har också svåra upplevelser med sig i bagaget och klarar därför inte att ställa upp för sina barn som de borde.
Men samtidigt finns det en stor potential bland Näsbyborna. Den vill Nätverket på Näsby ta tillvara genom att familjehuset även ska utnyttjas kvällstid till studiecirklar, möten och andra gemensamma aktiviteter.
– En mötesplats över kulturgränserna, där invånarna på Näsby bygger upp sina egna sociala nätverk och på det sättet får en starkare grund att stå på i det här samhället, förklarar Monica Anderson från barnavårdscentralen. Men trots att det verkar finnas en stor samstämmighet om nyttan av ett familjehus på Näsby har inget beslut om ett sådant fattats, trots att det nu är drygt ett år sedan förslaget lades.
Problemet tycks vara att familjehuset beräknas kosta två miljoner kronor mer än nuvarande verksamhet.
– Politikerna ser att det kostar mer pengar på kort sikt, men inte att det blir billigare i längden eftersom vi kan arbeta effektivare och mer förebyggande, säger Monica Anderson.
Hon, Ulf Gustafson och Elisabet Andersson påpekar också att 700000 kronor av den ökade kostnaden är hyra till AB Kristianstadsbyggen, ABK, för familjehusets 490 kvadratmeter.
– ABK borde bidra till att det blir ett familjehus på Näsby. Det gynnar ju deras hyresgäster, säger de. Kommunalrådet Bo Kristiansson (s) är ordförande i ABK. Han säger sig inte ha haft något med hyressättningen på familjehuset att göra.
– Men det är nog inte någon speciellt hög hyra. Det krävs stora ombyggnadsåtgärder för att leva upp till de krav som ställs på lokalerna, säger han.
Men är 1428 kronor per kvadratmeter och år rimligt för en lokal som stått tom i flera år? Det kommunala bolaget KIAB byggde i fjor en helt ny byggnad åt ett privat företag på Ängamöllans industriområde. Där ligger hyran på 475 kronor per kvadratmeter och år.
– Det där är helt andra lokaler, rå industriyta, svarar Bo Kristiansson. Men som sagt, jag har inte varit inblandad i hyressättningen på familjehuset.
För att reda ut finansieringen har kommunstyrelsens arbetsutskott remitterat frågan om familjehuset till bland annat barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Först när deras, och Region Skånes ställningstagande i frågan är klara kan det bli något beslut om ett familjehus på Näsby.
matti.stenrosen
@kristianstadsbladet.se
