Maten lika viktig som lektionerna

På Nosabyskolan gör schemaläggaren matschemat först. Det är viktigt att eleverna kan äta i en lugn miljö utan för långa köer och för mycket stress, tycker biträdande rektor Kenth Olsson. Lika viktigt som skolämnena.
Kristianstad • Publicerad 24 januari 2001
Emil Bertram, 6B. –Det är gott. Jag gillar inte grönsaker men köttfärslimpa är gott.
Emil Bertram, 6B. –Det är gott. Jag gillar inte grönsaker men köttfärslimpa är gott.Foto: 
Annika Trenh, 6A. Det är gott för det mesta. Sopporna tycker jag inte om.
Annika Trenh, 6A. Det är gott för det mesta. Sopporna tycker jag inte om.Foto: 
Zanne Andersson, 7A. De vegetariska köttbullarna är goda. Maten har blivit bättre här.
Zanne Andersson, 7A. De vegetariska köttbullarna är goda. Maten har blivit bättre här.Foto: 
Zylfije Mehmet, 7D. Jag äter specialkost av religösa skäl och maten är god här. Pizzan är godast.
Zylfije Mehmet, 7D. Jag äter specialkost av religösa skäl och maten är god här. Pizzan är godast.Foto: 

Nosabyskolans biträdande rektor Kenth Olsson är trött på att alla klagar på skolmaten.

–Framförallt på vuxna som inte har smakat på skolmaten de senaste åren, säger han.

Därför bjöd han in Kristianstadsbladet till skolmatsalen en valfri skoldag.

Inbjudan antogs och under en tisdagslunch blev vi skolelver igen med förväntningar att uppleva gamla skolmatsalminnen. De grå gummiliknande potatisarna hör till klassikerna. Den påtvingade levern också. Biffarna som kallades farmarburgare den ena dagen och färsbiff nästa men som smakmässigt var oskiljaktiga hörde inte heller till favoriterna. Men tro det eller ej. Det sker förändringar även med skolmaten. På Nosabyskolans tisdagsmeny stod det köttfärslimpa med potatis och grönsaker. För skolans femton vegetarianer fanns vegetariska färsbullar. Det fanns också särskild kost för elever med religion som föreskriver annan kost.

–Vi sätter en gris på hyllan så att muslimer vet att idag är det särskild kost för dem, berättar kockerskan Monalis Bengtsson.

Potatisarna var inte grå utan fräscht gula och riktigt goda. Köttlimpan smakade som köttfärslimpa gör för det mesta och det gjorde de vegetariska färsbullarna också. Det som skiljde sig mest från skolmatsminnena var emellertid salladsbuffén. Inga brunfärgade salladsblad utan fräsch grönsallad med tomat och gurka. En skål med morötter, en annan med pasta och ytterligare en med dressing. Bland annat.

–Ibland om det inte är så gott så äter jag bara av salladen, berättade Annika Trenh, 6A. 1995 började personalen på Nosabyskolan att titta på skolmatsalen och bestämde sig för att något måste göras. Då åt cirka 200 elever samtidigt och dessutom liknade matsalen en militärmatsal, berättar Kenth Olsson.

Nu försöker han istället sprida ut eleverna så att inte köerna blir för långa.

–Vi vet ju att om barnen inte äter ordentligt så tappar de koncentrationen. Så jag sätter matschemat först av allt, säger rektorn.

I köket har personalen satsat på valfrihet och självständighet. –Här får äta hur mycket de vill. Vi har inga vakter som säger att de bara kan ta sex köttbullar. Det jämnar ut sig ändå i slutet, säger Monalis Bengtsson, som är en initiativtagarna till förändringarna i matsalen.

Hon för dagligen statistik över antalet ätande och det är cirka fem till tio elever per dag som uteblir, förmodligen på grund av sjukdom.

–Jag tror att de flesta äter här. Det finns ju alltid någon som inte tycker om maten men då finns både salladsbuffén och filmjölk som alternativ, säger hon.

terese.cristiansson

@kristianstadsbladet.se

SAXO
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.