Moder jord fortsätter att värna om världen

Forshult Artikeln publicerades

Lokalkorrarna

Percy Andersson, Chris och Birgit Geigert driver fortfarande Moder Jord som startade 1973. Deras resa tillsammans utmärks av idealism, en vilja att göra världen till en bättre plats.
Foto: Annelie Worgard
Percy Andersson, Chris och Birgit Geigert driver fortfarande Moder Jord som startade 1973. Deras resa tillsammans utmärks av idealism, en vilja att göra världen till en bättre plats.

Sedan 1973 finns kollektivet Moder Jord vid Forshults Kvarn strax utanför Tollarp. Ett gäng unga eldsjälar ville följa sitt hjärta och det gör de än i dag. Percy Andersson och Chris och Birgit Geiger brinner för samma värden i livet nu som de gjorde då.

Trion tar emot utanför "Kvarnen", en av de centrala byggnaderna på gården. En annan bredvid kallas "Paradiset", förr i tiden boningshus, numera replokal. Inne i köket i "Vita huset" där Chris och Birgit bor puttrar kaffet.

Det är där de börjar sin berättelse.

Chris och Percy lärde känna varandra i Malmö som tonåringar. Några år senare kände de att de ville följa sitt hjärta och sin dröm, som så många andra ville vid den tiden. Detta var i slutet på 60-talet när medvetenheten om bekämpningsmedlens negativa effekter ökade. Det bildades många kollektiv i den andan.

- Man hittade inte ekologisk mat då, säger Percy, så vi ungdomar kom på att vi borde syssla med nåt vettigt och mat behöver man ju alltid.

Moder Jord bildades i ett korsvirkeshus på Linderödsåsen för att 1973 flytta till Forshult då man fann Forshults Kvarn med ängar, skog och åkermark. De började odla sin egen mat och kollektivet var helt självförsörjande.

- Vi var fattiga på pengar, men rika på idéer och kunskap, säger Chris. I kollektivet bodde både smeder, snickare och kockar.

Trion framför kvarnbyggnaden där de fortfarande för sesampasta och jordnötssmör. Numera endast en handfull dagar om året.
Foto: Annelie Worgard
Trion framför kvarnbyggnaden där de fortfarande för sesampasta och jordnötssmör. Numera endast en handfull dagar om året.

Andra kollektiv anslöt och Chris träffade sin blivande fru Birgit som kom med ett kollektiv från Danmark. Byggnaderna på gården räckte inte till så cirkusvagnar köptes in och fyllde upp hela backen. Än i dag bor Percy i en av dem.

- Som flest bodde här femtio personer. Ingen jobbade. Vi försörjde oss på det vi gjorde i kvarnen.

Produkter i form av grahamsmjöl, sesampasta, hasselnötter, jordnötssmör med mera lastades in i en lastbil och såldes i Stockholm och Göteborg.

- Vi var en del i en stor rörelse. Vi hade ingen religion, ingen guru, var inte politiskt engagerade utan bara ett gäng vänner som hade det bra och samarbetade. Vi hade respekt för varandra.

Varje morgon hade de ett möte om vad som skulle hända under dagen. Vem som skulle göra vad.

- Det fanns alltid plats för någon att bara sitta stilla på en stol och inte göra någonting alls, säger Birgit och skrattar.

Det är inte många kollektiv från 70-talet som fortfarande är igång. Moder Jord är ett av dem.
Foto: Annelie Worgard
Det är inte många kollektiv från 70-talet som fortfarande är igång. Moder Jord är ett av dem.

Tillsammans har Chris och Birgit fem barn. Barnen i kollektivet växte upp på ett helt annat sätt än de skolkamrater de hade. Ingen tv, inga onödiga prylar. Men de hade alltid någon vuxen att vända sig till, det fanns alltid någon som lyssnade.

Under Barsebäcksdemonstrationerna 1976-1980 engagerade sig Moder Jord genom att se till att demonstranterna fick någonting att äta under den långa marschen.

- Då serverade vi tiotusen portioner soppa, minns Chris. Jag tror knappt det är sant när jag tänker på det nu.

En väldigt viktig del i kollektivet är Jordbandet. På kvällarna samlades Moder Jordarna vid den öppna elden uppe på backen på gården och spelade och sjöng. Musiken tog de sedan med sig ut på festivaler, folkfester, konserter och andra sammankomster.

- Vi spelade på första Hultsfredsfestivalen 1978, säger Percy som är trummis i bandet. Chris skriver texterna som handlar om vardagliga ting, det enkla i livet. Första inspelningen gjordes 1975, en kassett med namnet ”Resande Folk”. 2014 gjordes en samlings-cd som heter Livets Cirkus och snart släpps fyra helt nyskrivna låtar.

I dag består Moder Jord av cirka tio personer. Tiderna förändrades i mitten av 80-talet och kollektivet avfolkades. Det var dags för Percy, Chris och Birgit att börja arbeta för att få kollektivet att gå runt.

- Nuförtiden sprider vi mest ”feel good”, säger Chris. Vår idé med ekologiskt har samhället tagit över. Man kan faktiskt säga att vi har banat väg för den ekologiska trenden som sker just nu.

Passionen är fortfarande vad som driver Chris Geiger som ofta är ute och föreläser. Ibland också om modern Katja Geiger som blev ett världsnamn som ”Katja of Sweden”.
Foto: Annelie Worgard
Passionen är fortfarande vad som driver Chris Geiger som ofta är ute och föreläser. Ibland också om modern Katja Geiger som blev ett världsnamn som ”Katja of Sweden”.

Fortfarande produceras två av produkterna från Moder Jords storhetstid, sesampasta och jordnötssmör.

- Men numera begränsar vi produktionen till sex-sju dagar om året, säger Percy. Vi är pensionärer och tycker om att ta dagen som den kommer.

Att besöka Moder Jord är som att komma till en öppen famn. Den gamla tesen peace, love and understanding håller än. Om man blundar kan man med fantasins hjälp förflytta sig tillbaka till slutet på 70-talet då femtio personer bodde här. Man kan se raden av cirkusvagnar i backen upp mot gården.

Går man in i kvarnen råder det febril aktivitet och i uteköket lagas det ekologisk mat. Barn samlas kring en av gårdens hästar som behöver ryktas. Går man över ängen ner mot stigen längs med Vramsån kommer man till den egensnickrade bastun. Där sitter någon stilla på en stol och gör ingenting alls.

Öppnar man ögonen står Percy, Chris och Birgit på samma plats. Man märker hur sammansvetsade de är. Chris och Percys 53-åriga vänskap syns i varje gest de gör. De fyller i varandras meningar utan att det låter som att de avbryter varandra.

På frågan om hur samhällsproblemen ska lösas svarar alla tre.

- Kommunikation. Man måste se och acceptera olikheterna i varandra.

I vått och torrt har de hängt ihop, Percy Andersson, Chris och Birgit Geiger. Vramsån flyter förbi precis vid gården.
Foto: Annelie Worgard
I vått och torrt har de hängt ihop, Percy Andersson, Chris och Birgit Geiger. Vramsån flyter förbi precis vid gården.