Möte mellan jazz och hiphop

De hade repeterat en gång, ändå lät det som att de inte gjort annat. Frågan är bara när XL Big bands musiker börjar gå i stora tröjor och säckiga jeans. Aldrig, blir svaret om man ska tro Berndt Sjögren. XL Big band kommer aldrig att hålla sig till en musikstil. Igår var det mötet med hiphopen som gällde.
Kristianstad • Publicerad 12 juli 2002
En härlig kväll för ny musik. Solen gick långsamt ner över åhörarna på Stora Torg. Ett historiskt ögonblick för jazzälskare och hiphoppare som möttes i sprudlande glädje.
En härlig kväll för ny musik. Solen gick långsamt ner över åhörarna på Stora Torg. Ett historiskt ögonblick för jazzälskare och hiphoppare som möttes i sprudlande glädje.Foto: 

Sällan har publiken på en konsert med ett jazzigt storband varit så blandad, både i ålder, tycke och smak. En sak är säker och det är att leendena var många, fötterna som stampade i takt fler, och en och annan fick en tankeställare om vilken musikstil de egentligen kan bekänna sig till.

Det började traditionellt kan tyckas, med Lotta Hedberg vid mikrofonen som sig bör. Men den som lyssnade noga hörde förändring och nyskapande.

– Vi spelar inte en takt swing, sa Berndt Sjögren förnöjt i pausen.

Även de gamla godingarna hade arrangerats om, för att möta hiphopen på halva vägen. Det var nämligen mötet mellan två musikgenerationer som låg i luften i Kristianstad igår. Med Rolf ”Gullis” Nilssons ande svävande ovanför fann musiken nya vägar som kan leda hur långt som helst.

När Lotta Hedberg gick av scenen var det två unga killar som tog över, Ninjo Bergström och Oskar Olin. De ägde scenen och var generösa, eller blygsamma, nog att dela den med råge med XL Big Band. ”We"re going XL this time” sjöng de – vi väljer en extra stor storlek, ungefär – och menade att musiken växt med det nya arrangemanget. Claus Sørensen och Berndt Sjögren från storbandet har med varsamma händer anpassat, eller skurit till, musik som passar som hand i handske till rappande pojkar. Kanske första gången i världshistorien, definitivt första gången i Kristianstadshistorien, mötte storband hiphop. Och det fungerade.

Jonas Arvidsson från Glimåkra stod i publiken. Han lyssnar sällan på jazz i vanliga fall, men detta möte av musikstilar tilltalade honom mycket.

– Det här kan säkert fungera som en introduktion till jazzen, siade han.

Marie-Louise Persson från Kristianstad var inte lika övertygad för egen del. Hon kommer nog att hålla sig till storbandsjazz även i framtiden.

– Vi är för gamla för att uppskatta det, skrattade hon och tog in maken i sin bedömning. Men hon var ändå inte främmande för att den nya fusionen kunde få gamla öron att upptäcka nya takter. Och för de få som absolut inte klarade sammanblandningen fanns två chanser att höra Lotta Hedberg sjunga mer traditionellt. När Ninjo Bergström och Oskar Olin steg av scenen kom Lotta Hedberg upp igen, för att efter några låtar åter bjuda upp killarna för att ge nytillkommen publik en chans att höra nya blandade toner. Någon konkurrens mellan de olika musikstilarna existerade inte.

– Det finns ingen konkurrens, bara mångfald. Jag lämnar mer än gärna plats för de här killarna, de är för sköna, sa Lotta Hedberg som fick en stunds vila.

Någon längre paus behövde dock inte publiken råka ut för i sin resa genom musikens värld. När bandet tystnade tog DJ Chew-e och Selectah Pontus vid. Och senare bjöd Ninjo Bergström och Oskar Olin på mer musik, utan storband med likväl med JazzAttacks och IdiotSavants.

eva.emmelin@kristianstadsbladet.se

Av Eva Emmelin 044 - 18 55 65
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.