GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Norra Strö – byn som kavlar upp ärmarna

Blinkar du, så missar du det. Stannar du, upptäcker du värmen. Norra Strö är orten som tar tag i saker. Och förmodligen föreningstätast i Sverige till sin storlek.
Norra Strö • Publicerad 17 februari 2018 • Uppdaterad 21 februari 2018
Johan Olsson, Wiliam Hamilton, Karolina Holmgren, Lena Westerlundh, Östern Warnhag, Agneta Warnhag och Ulla Jönsson är alla med i olika nätverk och föreningar i Norra Strö.
Johan Olsson, Wiliam Hamilton, Karolina Holmgren, Lena Westerlundh, Östern Warnhag, Agneta Warnhag och Ulla Jönsson är alla med i olika nätverk och föreningar i Norra Strö.
Foto: Sebastian Åkerman

För att få kallas en tätort måste en plats bestå av 200 invånare. Norra Strö är ingen sådan, det är en kyrkby med cirka 50 hushåll. Här bor någonstans i häradet av 150 personer. Siffran varierar beroende på var man väljer att dra gränsen. Flera byar kan dock räknas in, som Kålaberga, Övarp och Hörröd. Då blir siffran större.

Men gränser spelar ingen roll för människor som hellre vill se vad man kan samarbeta kring. Människorna här delar samma grundmentalitet.

– Vi vet att det inte kommer komma någon och fixa något för oss. Det som blir gjort har vi tagit tag i själva, säger Östen Warnhag ,ordförande i Norra Strö skolhusförening och ordförande för byns fiberförening.

– Det ger också en annan känsla här ute. Det blir ingen förstörelse här eftersom vi själva har målat och rustat upp det mesta tillsammans, säger Karolina Holmgren, vice ordförande i hembygdsföreningen.

Ett gäng bybor har samlats i Norra Strös gamla skolbyggnad. Den uppfördes under mitten av 1800-talet och är fortfarande navet i byn. Gänget representerar olika föreningar och nätverk i byn. Många är med i flera samtidigt och listan på föreningar är lång.

Här finns bland annat hembygdsförening, fiberförening, skolhusförening, en förening som driver förskola och fritidshemmet och en utvecklingsförening som möjliggör kommersiellt bärkraftiga initiativ.Det hittills största exemplet på det sistnämnda är just förskolan. Den invigdes i augusti 2014 och tillsammans med fritidshemmet har man skapat ett drygt tiotal arbetstillfällen i byn. Cirka 35 barn från Norra Strö med omnejd är inskrivna på förskolan respektive fritidshemmet.

– Det har blivit fantastiskt bra. Själv kan jag inte ta åt mig äran. När jag kom in var grundarbetet redan gjort, säger Johan Olsson, ordförande i föreningen som driver både förskolan och fritidshemmet.

Han tar upp den engagerade personalen och förskolans pedagogik, som bygger mycket på utomhusvistelse, som två anledningar till det positiva utfallet.

–Vi är också tacksamma för bemötandet från sparbanken i Vinslöv som trodde på idén från början och gav ett lån. De sponsrade också gungställningen, säger Johan.

Förskolan byggdes med lokala hantverkare och ungdomar från trakten som gått ut gymnasiet.­

– Det är ett bra exempel med vår grundtanke här ute. Vill man ha en levande landsbygd så får man jobba på det, säger Ulla Jönsson som representerar ekonomiska föreningen Norra Strö utveckling.

Syftet med förskolan, som i nuläget har kö till platserna, är inte svårt att räkna ut. Där det finns barn finns också en framtid.

- Nyblivna föräldrar vill stanna kvar och föräldrar med småbarn får en anledning att flytta dit, säger Lena Westerlundh, medlem i Lantlollorna (mer om den längre fram) och i fiberföreningen.

Fiber har man också här ute. Och Ströborna var tidigt ute med att göra slag i saken. Östen Warnhag och Lena Westerlundh blev nyfikna på fiberutbyggnad redan 2010. Ett informationsmöte i stan blev startskottet för deras satsning som resulterade i fiber till cirka 240 hushåll år 2014. Nu är 260 anslutna.

Men allt innebar mycket jobb och till en början en del famlande i mörkret. Östen blir nästan full i skratt när han tänker på hur de gick tillväga.

- Vi visste ingenting. Och knappt några myndigheter heller. Men vi förstod att det inte skulle bli billigare om man väntade. Så vi satte igång.

En fiberförening såg dagens ljus och Lena Westerlundh, Ströbo sedan 2009, började ringa runt till liknande föreningar i hela landet.

– Jag minns att jag pratade med en bonde som stod och mockade i ett stall. En annan talade en dialekt jag knappt förstod.

Föreningen sökte stöd och fick 80 procentig bidragstäckning på utbyggnaden av nätet som ägs av medlemmarna. För 15000 kronor kunde alla i trakten välja att ansluta sig.

– Det blev väldigt bra. Idag är det svårt för fiberföreningar att få det bidrag som vi lyckades få, säger Lena.

Lena är även med i nätverket Lantlollorna. Som namnet kanske antyder är Lantlollorna en sammanslutning av kvinnor på landsbygden. Det startades för 26 år sedan för att skapa en mötesplats för kvinnor med anknytning till Norra Strö.

– Så fort jag flyttade hit från Malmö kom någon och frågade om jag ville gå med. Det var väldigt trevligt. Min granne gick också rätt genom buskarna och hälsade mig välkommen till byn.

Ett 40-tal kvinnor är med och olika delar av Strö-land turas om att arrangera programpunkterna. Ibland är det inbjudna föreläsare, ibland åker de iväg och gör något tillsammans.

–Just nu är det Övarp City som är ansvariga för programmet, säga Lena och får hjärtliga skratt till svar från de andra kring bordet.

För att nå ut med information har byn också sedan många år gett ut Ströbladet. Den kommer ut fyra gånger om året och går ut till cirka 200 hushåll. Den finns också som pdf på nätet.­

– Den har kommit ut i 26 år och i den kan föreningarna i Strö berätta om vad som är på gång, säger Agneta Warnhag.

Byn har också en hembygdsförening. Den grundades 1980 och är sprungen ur en studiecirkel året före. Nu är man cirka 200 medlemmar och man huserar i den gamla småskolan i Övarp sedan 1990. Byggnaden är utbyggd av ideella krafter. Föreningen jobbar bland annat med att samla och bevara berättelserna om allt gammalt som hänt i bygden. Detta har resulterat i en bok som gavs ut för nio år sedan där alla byns hus finns med.

– Den är väldigt populär. Lite som ett uppslagsverk som många har hemma, säger Karolina Holmgren, vice ordförande i hembygdsföreningen.

Ett annat syfte med föreningen är att samla på nya minnen. Därför bjuder man in till berättaraftnar och arrangerar föreläsningar.

– Vi vill tänka framåt och vill visa att byn lever. Om 100 år sitter kanske någon här och pratar om oss. Då får vi se till att ha det roligt nu och göra bra saker. Det blir deras historia en gång, säger Karolina.

Lukas ErnrydSkicka e-post
Kristianstadsbladet driver ett leaderprojekt som återknyter till en gammal tidningstradition. Artiklarna är antingen skrivna av lokalkorrar eller baseras på tips från korrenätverket. Vi utgår från Tollarp, Arkelstorp, Fjälkinge, Degeberga och Önnestad, samt områdena kring dessa orter.

Läs mer