Nu går HESA FREDRIK in i dataåldern

Hesa Fredrik är en krigets uppfinning. 1934 enades medlemsstaterna i Nationernas Förbund om en gemensam flyglarmssignal.

Tre år senare när krigstrummorna börjat mullra allt högre, bestämde Sverige sig för att varningssirener skulle installeras över hela landet, framför allt i städerna.

Nu är det mer än 50 år sedan Andra världskriget tog slut, men Hesa Fredrik finns fortfarande kvar. Fyra gånger om året, den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december, börjar tyfonerna tjuta prick klockan 15.00.

Här i Kristianstads kommun sker det från 58 olika platser.

Mannen som trycker på knappen hos oss heter Per-Olof Davidsson.

Knapp förresten, egentligen vrider han om en nyckel – litet på samma sätt som vi föreställer oss att en Pentagongeneral utlöser den amerikanska kärnvapenarsenalen...

För så här är det:

Per-Olof Davidsson är i grunden brandman. Sedan två år tillbaka arbetar han som varningstekniker med ansvar för kommunens VMA, ”Viktigt Meddelande till Allmänheten”.

Hesa Fredriks jobb är inte längre bara att varna för flyganfall, utan även för faror som kan uppstå i vårt civila fredliga samhälle.

Det kan handla om allt från storbränder av det slag som nyss drabbade Jönköping till en stora gasoltågsolycka som utlöste massevakueringen av invånarna i Kävlinge härom året.

Eller om andra faror dyker upp, till exempel att vallarna som skyddar mot Vattenrikets enorma vattenmängder just här i Kristianstad skulle vara på väg att brista.

Och idag har vi mycket större möjligheter att skicka ut riktade varningslarm mot begränsade områden än vad vi hade tidigare, förklarar Per-Olof Davidsson.

Förr i tiden utlöstes Hesa Fredrik via telenätet.

–Jag tryckte in ett par knappar varpå signalerna skickades iväg över telelinjerna och telestationerna till anläggningarna. Det var ett komplicerat system som ofta krånglade, berättar han.

Och det fanns bara ett läge – att alla tyfonerna över hela kommunen utlöstes samtidigt oavsett om det behövdes eller inte.

Idag kan Per-Olof utlösa både ett enstaka larm eller små grupper av tyfonlarm om det till exempel hänt en olycka i ett speciellt område. Han sätter sig vid datorn i Räddningstjänstens ledningsrum och visar.

På datorskärmen finns en kartbild med en massa små gröna markeringar. Det är tyfonerna.

–Varje morgon klockan sex testar datorn automatiskt samtliga tyfoner. Om det är något fel på någon får jag en röd varningssymbol. Då kan jag anropa just den anläggningens dator för att se vad som hänt, förklarar han, samtidigt som han med några enkla knapptryckningar kollar upp en ”röding”.

Ett par knapptryckningar senare kommer en 41-punkterslista upp på skärmen.

Snabbt börjar just den här tyfonens dator rabbla upp en massa saker via den trådlösa radiolänken.

Nätspänningen är ”ok” liksom batteri, dörr, programminne och radio.

Men sedan talar två ilsket rödfärgade textrader om att det är något fel på kompressorn. Den startar alldeles för ofta.

–Det finns tydligen en läcka i den. Men tyfonen blir inte obrukbar för det, utan skulle tjuta som vanligt. Däremot kan materielen på sikt slitas ut, konstaterar Per-Olof Davidsson.

Förr kunde ett sådant här fel finnas kvar i veckor och månader om det uppstått precis efter en tillsyn, nu upptäcks och åtgärdas det nästan direkt på dagen.

På datorskärmen finns också tre inprogrammerade symboler. En visar eldsflammor, nästa en människa med gasmask och den tredje ett blått utryckningsljus.

–Händer det exempelvis en farligt godsolycka med gasläckage drar jag gasmasksymbolen till den eller de tyfoner jag vill utlösa, så vet alla som tittar på skärmen direkt vad det är frågan om, förklarar Per-Olof.

Det märks att han tycker jobbet är intressant.

–Ja, med det nya datorstyrda systemet M95 får vi ju helt andra och bättre möjligheter gå ut och varna allmänheten. Och det kan behövas.

–Visserligen har det aldrig hänt under alla de år jag jobbat inom Räddningstjänsten att vi behövt utlösa ett VMA här i Kristianstad. Men med tanke på alla farligt gods-transporter som sker på våra vägar kommer vi närmare och närmare den dag en olycka inträffar.

–Och när systemet nu blivit så mycket smidigare än tidigare kan vi varna allmänheten på ett helt annat sätt än förr.

Vi kommer in på hur känslig den nya datorstyrda anläggningen är.

–Betydligt mindre känslig än den tidigare. Varje tyfonanläggning har en batteribackup för minst en veckas drift. Här inne på Räddningstjänsten har vi ett eget reservkraftverk som slås på automatiskt om strömförsörjningen skulle krångla.

–Dessutom har vi en reservanläggning om ordinarie datorn skulle haverera, förklarar Per-Olof Davidsson och pekar på en röd apparat vid sidan om datorn. De båda systemen är helt separerade.

Fast det är klart - klättrar någon upp i masten och stjäl hela tyfonen står man sig slätt. Det hände till exempel ute i Åhus ifjol.

Skåne är det sjätte länet i Sverige som får den nya radiostyrda Hesa Fredrik. Här kommer det att kosta cirka 23 miljoner kronor.

Totalt handlar det om en investering på knappt 200 miljoner kronor för hela landet som Räddningsverket gör.

Det är väl använda pengar den dagen en olycka händer och allmänheten behöver få en snabb varning.

ulf.matson@kristianstadsbladet.se