Ny hotbild kräver annorlunda säkerhet
Hoten mot Sverige är långt ifrån desamma som för några tiotal år sedan. Allt sedan andra världskriget har man byggt skyddsrum i händelse av bombanfall från luften.
Kristianstad och Åhus har sammanlagt 500 skyddsrum av varierande storlek, men sedan två år tillbaka byggs inga nya.
–Det är framför allt i Åhus som man har byggt många skyddsrum, eftersom man tidigare ansåg att öststaterna kunde utgöra ett hot mot Sverige, och en av orterna som skulle bli utsatta kunde vara Åhus, säger Peter Zerpe. Men, nuförtiden är hotbilderna annorlunda. Samhällets sårbarhet sitter i datanät, elförsörjning och telekommunikationer bland annat.
–Skulle Sverige hamna i ofred, så är det infrastrukturen man inriktar sig på, säger Peter Zerpe.
Samhället är dock sårbart också i fredstid. Vi har sett en rad exempel på det under de senaste åren; stormen som slog ut stora delar av Skånes elförsörjning, kabelbranden i Stockholm som gjorde att flera dataföretag i Kista blev strömlösa, men också i form av farligt-godstransporter som i Kävlinge för några år sedan då många av de boende i samhället fick evakueras.
–Överstyrelsen för civil beredskap ansåg helt enkelt att stryktåligheten i samhället var för dålig på många håll, och tillsammans med länsstyrelserna har man sett över ledningsförmågan i kommunerna, och talat om hur man vill att det ska fungera, säger Peter Zerpe. Efter det kopplades statliga konsulter in och gav rekommendationer till kommunerna, men de fick själva bestämma hur mycket de ville göra för att förbättra säkerheten.
–I Kristianstad har man lagt sig på en hög nivå. Det har varit lätt att få gehör för frågorna, säger Peter Zerpe. Totalt har tre miljoner investerats. Hälften av dessa kommer från statsbidrag, hälften får kommunen själv stå för.
–Vi har satsat på att förbättra data- och telesäkerheten. Vi har också byggt ett reservaggregat som ska se till att dataverksamheten inte blir lidande av ett elavbrott. Aggregatet ska kopplas in en gång varannan månad, utan att det egentligen märks, men för att vi ska hålla systemet i trim så att säga, säger Peter Zerpe.
Kommunen har också satsat på radiokommunikation mellan rådhuset och larmcentralen, i händelse av att teleförbindelserna skulle slås ut.
–Det är en reserv ifall telenätet inte skulle fungera, säger Peter Zerpe.
Förbättringarna är precis klara och ska slutbesiktigas om en månad. Flera andra kommuner gör eller har gjort samma översyn som Kristianstads kommun.
–Jag tror att de svenska kommunerna efter det här har bättre beredskap än någonsin i fredstid, och det är förstås en fördel också om det mot förmodan skulle bli ofredstider, konstaterar Peter Zerpe.
carina.nilsson@
kristianstadsbladet.se
