Plöjning för bevarad blomsterprakt
– Vi plöjer och harvar och sedan får jorden ligga i träda, säger Carina Wettemark på Ekomuseet/Biosfärkandidatkontoret.
Biosfärkandidatkontoret och C4 Teknik samordnar åtgärderna och försöket med att föryngra vegetationen handlar inledningsvis om två ytor i Åhus. I går förmiddag satte lantbrukare Jörgen Persson från Färjegården, strax utanför Åhus, plogen i marken vid Sånnaskolan, på den öppna gräsytan väster om skolan. Ett område på ungefär ett hektar. Även ett halvt hektar stort markområde mellan väg118 och Nordanvägen, från trafikljuset och bort mot rondellen, plöjdes.
– Det är säkert 30 år sedan den här marken plöjdes senast och det kan komma att behövas igen, om sådär tio år, säger Carina Wettemark. Åtgärderna ingår som en del i C4 Tekniks skötsel av grönytor och avsikten är att få till en vackrare blomning i Åhus.
De två försöksytorna ska utvärdera och eventuellt blir det en fortsättning på andra områden inne i Åhus i framtiden.
Kjell-Arne Olsson, från Lunds botaniska förening och själv Åhusbo, har hjälpt till med att inventera områdena.
– Här är gott om pukvete, konstaterar han. Men framför allt mycket knylhavre.
Det är de så kallade vandrande åkerbruken som har gett upphov till mycket speciella förutsättningar för ett unikt växt- och djurliv, som redan Linné beskrev när han besökte Kristianstadsbygden 1749.
Torra sandmarker finns på flera håll på Kristianstadsslätten. I det gamla odlingssystemet var många av dessa marker så magra att uppodling endast kunde ske med flera års mellanrum. Däremellan låg marken för fäfot och betades av kreatur.
– Vi är ju vana vid att varje år kunna njuta av en tjusig blomsteräng med bland annat omväxlande blåeld, gula hedblomster, röda områden av bergsyra och det karakteristiska i gult och rosarött blommande pukvetet bland annat på de här markerna runt Åhus, säger Carina Wettemark. – Men igenväxningen har nu gått så långt i området att i stället för en härlig blomsterprakt dominerar allt mer högvuxet gräs som tränger undan örterna.
Områdena kommer inte att sås in med någon gröda, utan avsikten är att bryta den kraftiga grässvålen och att röra om i marken. Den fröbank som finns i jorden kommer att aktiveras och under nästa år kommer växtligheten successivt att etablera sig igen.
– Förhoppningen är att områdena sedan ska bli vackrare och vackrare i takt med att blomsterprakten med de karakteristiska trädesväxterna kommer tillbaka.
Karin Hallengren
044-185648
karin.hallengren@kristianstadsbladet.se