Projektet "Din bror" lär killar att inte "dumgås"

Kristianstad Artikeln publicerades

Det handlar om att våga ta av sig masken. Att bakom den tuffa attityden våga prata om hur man hanterar problem. Projektet "Din bror" vänder sig i första hand till tonårskillar.

I små grupper, max sex killar i varje, har de träffats en gång i veckan under hela terminen. Tonårskillar, flera med invandrarbakgrund, och de två samtalsledarna Driton Rama och Genc Uka. Projektet heter "Din bror" och har på kort tid visat sig så framgångsrikt att de båda samtalsledarna nu skriver en metodbok för hur man arbetar, som ska ges ut via Fryshuset i hela landet.

– Vi vill lära dem att umgås på ett vettigt sätt, inte "dumgås", säger Driton Rama med ett leende som andas allvar.

De vill få killarna att ta av sig maskerna, att sluta härda varandra, att sluta uppfostra varandra till det som man tror är manligt.

– Att vara känslig är ingen svaghet. Det är okej att ta av sig masken, att inte alltid följa den manliga stereotyp man skapat sig själv. Socialförvaltningen har på flera olika sätt försökt nå gruppen invandrarkillar, för att prata normer och känslor, relationer och framtid. Tjejgrupper har funnits, men inget för killar. Som behöver det minst lika mycket.

Med "Din bror" som också har Fryshuset involverat har man nått en bit på vägen. Driton Rama tycker att det viktigaste är att stärka killarna i deras självbild. Ju säkrare de blir, desto mindre betyder grupptrycket.

– Vi tvingar inte på dem några ramar. De har taggarna ganska mycket utåt först, men inser sedan att man kan prata om allt. De letar efter styrkan hos killarna, och då menas förstås inte kraften i slagsmålen eller råheten i orden. De letar efter det positiva och försöker få killarna att själva se de negativa konsekvenserna av ett destruktivt beteende. Metoden passar egentligen alla ton-åringar, men just nu är det främst invandrarkillar som man riktat in sig på.

Hedersproblematiken finns med på ett hörn, men då tycker Genc Uka att det mer handlar om integration. Att få unga med en annan bakgrund att fungera och förstå det svenska samhället.

– Många kommer från samhällen där familjen varit viktigast, till Sverige där det är prestationen som räknas, förklarar han.

De kommer från samhällen där varken polis eller samhälle är att lita på. Till Sverige, där det är samhället vi litar på ska ta hand om allt. Kontrasten blir enorm och ibland svår att komma underfund med.

– Men jag tror att vi lyckats nå fram, men man måste låta processen ta tid, säger Driton Rama. Hittills har responsen varit positiv. Även från killarna i samtalsgrupperna som börjat fundera på att möta olika problem på ett annat sätt, börjat öppna sig även utanför den lilla gruppen.

– Många lärare har varit positiva, de har sett förändringarna, säger Genc Uka.

Båda vill se "Din bror" som livskunskap på schemat i skolan, så att man verkligen pratar om hur man kan vara som kille, hur man kan lösa problem och hur man som vuxen i ungdomarnas närhet kan agera som en slags trygg store-bror.