Rättscentrum växer fram – titta in i nya häktet: ”Stolta över detta”

Bygget av nya Rättscentrum vid Vattentornsvägen har i stort sett kommit halvvägs. Kriminalvårdens hus, där häktet ingår, är nu så högt som det ska bli och syns vida omkring.

I juli nästa år ska huset tas i bruk, ett par månader senare än planerat.

– Vi vill att allt ska vara klart vid slutbesiktningen. Eftersom det är ett komplext projekt har tiden behövt utökas. Det är så svårt att komma in och ändra saker senare, säger Irene Wigroth, projektledare på Intea.

Hon och de andra byggansvariga går före in i husets entré, ett stort öppet rum med flera våningar höga fönster. Den delen är öppen för allmänheten.

– Frivården och häktet har ett stort flöde av besökare, säger Roger Borgh, huvudprojektledare för Kriminalvården.

Ett par våningar upp ska besöksrum inredas, en avdelning för anhörigbesök och en för tjänstebesök, exempelvis från polisen. I anhörigdelen ska vissa rum vara större så att en hel familj får plats, och anpassas för barn.

Högst upp ligger två våningar med totalt 100 häktesceller. Eftersom 20 procent av cellerna förbereds för dubbelbeläggning, det vill säga två personer i samma cell, så har de totalt 120 platser, vilket är fyra gånger så många som i dagens häkte som har 30 platser.

– Cellerna är 8,5 kvadratmeter stora men med tilltagen storlek på fönster och en högre takhöjd än tidigare, så de upplevs ändå inte som små, säger Roger Borgh.

Fönstren på häktet är stora för att skapa en så bra arbetsmiljö som möjligt för Kriminalvårdens personal och intagna.

– Det ska vara god tillgång till dagsljus för personalen och klienterna, säger Peter Jacobsson, projektchef på Intea.

I varje cell finns plats för toalett, handfat, säng och skrivbord. Utanför cellerna finns gemensamma utrymmen med pentry där de som är häktade utan restriktioner kan röra sig.

– Kriminalvården och arkitekterna har jobbat med att häktesdelen ska vara en läkande miljö med färger och viss trivsel, säger Peter Jacobsson.

Med tanke på att personer kan sitta häktade under flera månader är det viktigt att miljön inte är hur spartansk som helst.

– Det är en vårdande verksamhet, inte bara förvaring. Lokalerna ska fungera bra för de intagna och för de som besöker, och erbjuda en bra arbetsmiljö, säger Irene Wigroth.

På taket ligger rastgårdarna, där de intagna får vistas en timme om dagen. Väggarna är höga, men de kommer att ha gallerfront så att de häktade kan se ut. Och det är en vacker utsikt över Heliga Trefaldighetskyrkans torn, Kvarnen och Vattenriket.

– Men de kan inte stå och titta ner på Kristianstadsborna. Det behöver man inte vara rädd för, säger Peter Jacobsson.

Rastgårdarna kommer att ha olika teman, någon har löparslinga till exempel. De ska också ha gummiasfalt som ska ge ett trevligare intryck. Mellanväggarna är av trä, men ändå så tjocka att man inte kan kommunicera genom dem.

Säkerheten ställer speciella krav på byggnaden som ska rymma både häktet, frivården, garage till nationella transportenheten, storkök och restaurang. Den stora utmaningen är att få flödena att fungera, enligt Peter Jacobsson.

– Många människor ska röra sig här varje dag utan att mötas. Vi har 17 hissar i huset. I en vanlig kontorsbyggnad har man kanske fyra.

Polisens och åklagarmyndighetens hus intill kommer också att bli klart några månader senare än planerat från början, i december 2024 istället för augusti 2024.

– Framför allt beror det på att polisen har gjort tilläggsbeställningar, säger Peter Jacobsson.

När hela Rättscentrum är klart ska byggnaderna vara i stort sett lika höga. Än så länge är både ut- och insida av rå betong, men polisen och åklagarmyndigheten ska få en tegelfasad, medan Kriminalvården ska målas i blågrågrön nyans.

– De är två riktigt vackra och hållbara hus med hög miljöprestanda. Man har också lagt mycket omsorg på att det ska bli en prydnad för staden. Vi tror Kristianstadsborna kan bli stolta över detta, säger Peter Jacobsson.

Tidigare har området vid Vattentornsvägen varit outnyttjat och lite ödsligt. I och med Rättscentrum får det mer stadskänsla och binds ihop med centrum.

– Vi som kommer utifrån tycker att det här ligger väldigt nära centrum, säger Peter Jacobsson.

Just nu jobbar minst 200 personer på bygget. När alla installatörer, elektriker, ventilationstekniker med flera har börjat jobba inuti byggnaderna kommer antalet att vara det dubbla.

– Nästa steg är att jobba invändigt. Det är där den mesta tiden ligger, säger Irene Wigroth.

Som Kb/NSk skrivit tidigare så har höjda priser plus de större lokalerna för polisen drivit upp totalkostnaden till 1,3 miljarder kronor.

– Att göra inköp av material och leveranser till ett sådant här projekt är mycket komplext. Utifrån omvärldsutvecklingen har vi ändå klarat oss bra, säger Peter Jacobsson.