Rungande skratt i Äspetvilla

Ho-ho-ho, ho-ho-ho, ha-ha-ha, ha-ha-ha. I en villa på Äspet i Åhus kunde man igår kväll höra rungande skrattsalvor. Det var skrattinstruktören Anita Nilsson från Kallinge fick 13 kvinnor att vrida sig av skratt.
Kristianstad • Publicerad 20 februari 2001
Applåder fick var och en av skrattarna. När alla var helt utmattade av en halvtimmes skratt avslutades övningarna med applåder för var och en inne i ringen.
Applåder fick var och en av skrattarna. När alla var helt utmattade av en halvtimmes skratt avslutades övningarna med applåder för var och en inne i ringen.Foto: 
Att skratta tillsammans är bättre än att skratta själv. Det var en av lärdomarna under gårdagens skrattövningar i en villa i Åhus.
Att skratta tillsammans är bättre än att skratta själv. Det var en av lärdomarna under gårdagens skrattövningar i en villa i Åhus.Foto: 
Skratt är bra för både kropp och själ. Det visar skrattinstruktören Anita Nilsson för de 13 deltagarna. Hon lär ut skratt och menar att det finns goda hälsoeffekter att vinna på ett gott skratt.Bilder: TOMMY SVENSSON
Skratt är bra för både kropp och själ. Det visar skrattinstruktören Anita Nilsson för de 13 deltagarna. Hon lär ut skratt och menar att det finns goda hälsoeffekter att vinna på ett gott skratt.Bilder: TOMMY SVENSSONFoto: 

Det skrattas alldeles för lite. Det menar i alla fall skrattinstruktören Anita Nilsson.

–Det finns en undersökning som visar att vi skrattade 30 minuter om dagen för 15 år sedan, medan man idag bara skrattar 5 minuter om dagen, säger hon.

Anita Nilsson har bestämt sig för att dra sitt strå till stacken för att råda bot på detta dåligt skrattande folk som vi är. Under en veckoslutskurs i Kalmar i höstas fick hon lära sig hur man genom olika övningar kan träna sig i konsten att skratta.

Senast igår lärde hon ut några av övningarna till 13 kvinnor som hade samlats hemma hos Anita Nilssons väninna, Louise W-Kristiansson i Åhus. Samlingen var inte särskilt svårflörtad. Redan före övningen var det tätt mellan skratten i Äspetvillan, men när Anita Nilsson drog igång sina övningar var det som om skratten skulle lyfta vardagsrumstaket.

Deltagarna samlades i en ring i Louise W-Kristianssons vardagsrum. Först värmde de upp genom att klappa händerna på fötterna för att sedan vandra vidare med handklappningar uppför hela kroppen. Därefter var det dags att avlossa ett av flera olika sorters skratt.

Alla tog i med upprepade ho-ho-ho-ha-ha-ha och klappade händerna samtidigt. Sedan följde ett hälsningsskratt, ett tremetersskratt, ett svingeskratt och ett lejonskratt där deltagarna gick inåt mitten med händerna som klor. Till olika rörelser utfördes skratt med olika vokaler. Ena stunden hördes ett brett hä-hä-hä för att i nästa stund avlösas av ett hi-hi-hi eller ett mumlande hum-hum-hum.

Till slut var alla skrattarna alldeles utpumpade och fick hämta andan.

–Vi håller på i 20 till 30 minuter och det kan jämföras med ett jympingpass. Man skulle kunna kalla det för en inre jogging, sade Anita Nilsson.

De effekter som skrattövningarna kan ge, menar Anita Nilsson, är bland annat ett stärkt immunförsvar, ett naturligt smärtstillande medel, att lungkapaciteten blir bättre och att inlärningsförmågan förbättras.

Anita Nilsson har tidigare arbetat som fritidsledare på en flyktingförläggning, men lär numera ut skrattövningar som en del av ett eget företag. Hon vill inte att skrattövningarna ska stanna hemma i villan, utan hoppas på att de förs ut på arbetsplatserna. –Man skulle kunna utse någon på en arbetsplats som håller i några av de här övningarna en gång varje dag, sade hon.

Hon berättar att skrattövningarna ursprungligen kommer från en doktor Madan från Indien. Han skrev en artikel 1995 om att många vetenskapliga undersökningar världen över har visat att skratt har gett goda medicinska resultat. Han ville då pröva detta i praktiken och startade skrattklubbar.

En kvinna i Kalmar har lärt skrattövningar av den indiske doktorn och nu har hon i sin tur utbildat ett 100-tal skrattinstruktörer i Sverige, varav Anita Nilsson från Kallinge är en.

nyheter@kristianstadsbladet.se

Av Marcus Haraldsson 044-18 56 13
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.