Skånes affärer: Tuffa tag om företagsmiljö
Kristianstad steg sju placeringar till 108:e plats i rankinglistan över lokalt företagsklimat, Bromölla och Hässleholm hoppade upp ett trettiotal pinnhål före Kristianstad. Östra Göinge avancerade hela 42 steg men ligger likväl långt nere på listan, 236:e plats bland landets 290 kommuner.
Visst har det underhållningsvärde med rankinglistor om dittan och dattan. Alltför stora växlar bör dock inte dras på några tiotals placeringar uppåt eller nedåt. Skillnaden är ofta marginell, dessutom är flera faktorer subjektiva, tyckande från både politiker och företagsledare.
Tyckande och tro är visserligen ofta avgörande för beslut om etableringar, utbyggnader och nedskärningar. Men att försöka kvantifiera dessa kan leda till en skev bild av verkligheten. För att vara subjektiv: Simrishamn på 245:e plats speglar knappast den sjudande verklighet som finns bland framförallt småföretagare på Österlen, inte heller Norberg på 285:e plats, sexa från slutet, en av de mest livaktiga kommunerna i Bergslagen.
Från socialdemokratiskt håll har det redan kommit kritik mot att låg kommunalskatt ger pluspoäng, hög skatt ger minuspoäng. Däremot kan höga kommunala taxor i vissa fall vara avskräckande. Det är sannolikt så att företagens expansion inte styrs av kommunalskatten, de betalar ju vinstskatt till staten. Hög kommunalskatt borde ge utrymme för god service till företagsamheten. Låg kommunalskatt ger utrymme för högre köpkraft men kan också förklaras med bättre skatteunderlag, högre inkomst hos befolkningen.
Men sådana funderingar om företagsklimat gäller bara i teorin. Avgörande är säkert kommunledningens vilja, kunskap och talang för att skapa en gynnsam lokal miljö för företagen, framför allt en snabb handläggning.
Ett intressant exempel är statsminister Göran Perssons uppväxtkommun Vingåker som stigit med 123 placeringar till 93:e plats och bara för fyra år sedan hamnade allra sist. Ett tidigare socialdemokratiskt styre har ersatts av en ohelig koalition, en sjupartiallians bestående av det lokala partiet "Vägen till livskvalitet", miljöpartiet, vänsterpartiet och de fyra borgerliga partierna med socialdemokraterna som opposition.
Det lokala partiets kommunalråd Martin Larsson, tidigare vice vd på ett it- och telekombolag i Stockholm, säger att "Man måste underlätta för enmansföretagen så att de vågar ta steget vidare. Att anställa är en stor tröskel."
Kristianstad uppges ha landets enda heltidsanställda kommunalråd, kristdemokraten Michael Anefur. Han har bara haft något år på sig att visa resultat, rimligen tar det längre tid än så innan något konkret går att avläsa. Men om 16 månader kommer avräkningen hur som helst, valet i september 2006.
Det har framhållits bland annat på ledarplats i Kristianstadsbladet att kommunen inte ska lägga skattemedel på åtgärder som gynnar vissa företag mer än andra, huvudregeln måste vara att den lokala företagarpolitiken är rättvis.
Visst – men det bör inte hindra kommuner att lyfta fram det man är bra på eller vilka företagarmiljöer som är särskilt gynnsamma. Storstäderna är till exempel mycket aktiva med sprida kunskap om sina kluster, ansamlingar av företag i samma bransch.
Uppenbarligen finns det en god grund för livsmedel i Kristianstad. Hur det sedan lyfts fram kan det förvisso råda delade meningar om.
Men det står redan klart, bland annat till följd av den hårda diskussion som varit, att många fler blivit medvetna och påminda om att Kristianstadområdet är ett av landets livsmedelscentra.
Henric Borgström
