Skogens guld, en osäker skatt

Ett 40-tal personer hörsammade Kristianstads Naturskyddsförening när man kallade till svampexkursion på söndagen. Med på resan bland svamparnas sporer fanns läkaren och svampexperten Erik Heijbel.

– Plocka gärna sådana svampar som ni inte känner till, så hjälps vi åt att artbestämma dem sedan, uppmanade han gruppen innan de hukande försvann in bland träden.

Idén med att få hjälp att hitta nya ätliga svampar var det som lockat Harriet Mårtensson:

– Jag vill inte riskera äta en svamp som man bara kan äta en gång... Svamp som svamp, tänker somliga och lever farligt. Andra vågar inte plocka svamp på egen hand av rädsla för giftiga svampar. Kunskap är lösningen, vilket Monica Karlsson kan intyga.

– I lördags plockade vi stolt fjällskivling, men det var en av dem som såg lite annorlunda ut.

För säkerhets skull kontrollerades svampen gentemot en bok och visst, misstankarna stämde.

– Det var en pärlhönschampinjon och den var försedd med ett kors i boken, säger Monica Karlsson.

Hon söker vidare med blicken under lövhögar och med näsan vädrande i den varmdoftande mossan. Markerna skriker efter regn, och de fukthungrande kantarellerna har gett upp. Det finns gott om annan svamp, Karl Johan och stolt fjällskivling har de flesta i gruppen hittat. Plus en mängd oidentifierade svampar.

Anita Gimre kan så där lite lagom om svamp, men är sugen på att veta mer. En som hon är säker på, är den lilla sillkremlan.

– Här, säger hon och håller fram en varmröd svamp.

– Lukta!

Den luktar skarpt av sill och ska enligt utsaga smaka lite som kräftor. Överallt i skogen syns hukande ryggar. Jakten är lugn, men systematisk. Korgarna fylls. Igenkända svampar i ena kanten, de där läskiga "vågar-jag-äta-dem-svamparna" i andra. Innan exkursionen är slut ska flera av dem ha flyttats till den ätliga sidan. Några kommer att dödskallemärkas och lämnas åt sitt öde i skogsbrynet.

Solen bryter ett tag igenom, men så kommer höstvinden dånande över oss. Björkarna släpper motsträvigt ifrån sig sina gula blad. Svamparna tränger sig upp ur mossans grepp.

Så faller en tung, blöt vattendroppe. Och så en till. Svamparna vädrar. Äntligen.

Åsa Carlsson

044-18 55 62

asa.carlsson@kristianstadsbladet.se