”Skönt att ha lämnat politiken”

I somras lämnade Lina Ydrefelt (v) sitt uppdrag som ledamot i kultur- och fritidsnämnden. Hon ville börja läsa på Malmö högskola och valde att flytta söderut.

Med de erfarenheter som hon hade gjort under knappt ett och ett halvt år i nämnden, var valet att hoppa av inte svårt.

Nämnden domineras av medelålders män. Deras partitillhörighet skiljer, men enligt Lina Ydrefelt har de ungefär samma levnadsförhållanden. De är etablerade i samhället och verkar nöjda med sitt liv. Hon tror att det för många av dem inte finns mycket kvar att kämpa för.

–I den samlingen är jag ett undantag. Någon som alltid sticker ut. Hon kände att hon hela tiden behövde kämpa för att få lov att ta plats. Resultatet blev att hon nästan ville be om ursäkt, när hon hade något att säga.

–Ålder ger erfarenhet, jag förstår att de äldre vill att det ska betyda något. Men jag lever i en helt annan verklighet, varför är inte den viktig? undrar hon samtidigt som hon mäter upp kaffe i en glaskanna på spisen.

Lina Ydrefelt har valt ett nytt liv tillsammans med sin fyraåriga dotter i Malmö. Hon är nyinflyttad, men ser ut att ha kommit i ordning. Det politiska livet i Kristianstad saknar hon inte.

–Den politiska kulturen domineras av att alla vill ta poänger på varandra hela tiden. Politiken går ut på att raljera hur bra man själv är och hur fel de andra har. Dessutom vill de flesta politiker visa väljarna reslutat varenda dag. Det skulle behövas mycket mer tålamod, och ideologiska diskussioner.

Eftersom arbetet i nämnderna är så formaliserat, tycker Lina Ydrefelt inte att det blir tid över för idéer och glödande kämpaanda.

–Det gör det i det övriga föreningslivet, men i politiken får det liksom inte plats.

En annan skillnad är att små barn inte är välkomna i politiken. När ledamöterna i kultur- och fritidsnämnden och medlemmarna i svåmpgruppen ville lägga mötena på kvällstid protesterade Lina Ydrefelt. På dagtid kan hennes dotter vara på dagis. Men vem ska ha hand om henne på kvällen?

–Jag mötte ingen som helst förståelse. De medelålders männen tyckte att deras karriärer var viktigare än barnen. Hon upptäckte fler oskrivna regler allteftersom tiden gick. För att slippa några av fallgroparna hade hon behövt en mer erfaren partikollega i nämnden. Någon som kunde leda henne genom snårskogen och tipsa om genvägar.

–Jag gjorde några tappra försök att ta del i den politiska diskussionen. Jag ville få med perspektiv som kön, ålder, klass och etnicitet, men jag hade behövt lära mig mycket mer för att verkligen göra någon skillnad. Det jag sa kom aldrig på papper, och det måste det för att ha någon betydelse.

Bara genom att skriva konkreta reservationer tror Lina Ydrefelt att hon skulle ha kunnat synas. Det hade hon ingen aning om när hon började, och ingen berättade det för henne.

–Till en början sa alla att de var så glada att jag som ung kvinna engagerade mig. Men med tanke på att de inte värdesatte mitt engagemang, och att politiken tar så mycket tid utan att ge tillbaka, förstår jag att många drar sig för att ge sig in i det. Inte undra på att det knappt finns några trettioåringar i politiken!

malin.ullman

@kristianstadsbladet.se