Socialtjänst tack vare Luther

I alla tider har samhället frågat sig vad man ska göra med de personer som inte kan försörja sig själva. En fråga som är lika aktuell idag, inte minst för landets socialchefer som just nu är samlade i Kristianstad. En av föreläsarna, Gunnar Wetterberg, gav en roande beskrivning av hur det sett ut historiskt.

Kristianstad • Publicerad 27 september 2001

Cirka 350 socialchefer är samlade i Kristianstad under veckan. Deras organisation, föreningen Sveriges socialchefer, FSS, står bakom arrangemanget, som i år har temat soliditet-solidaritet. – Det handlar helt enkelt om hur ekonomin och solidariteten hänger ihop. För i besparingarnas tid har det sociala trygghetssystemet urholkats, och frågan vi ställer handlar ytterst om hur vi vill ha samhället, säger Thomas Rosendal som är med och arrangerar kongressen. En av onsdagens föreläsare Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på akademikernas fackförbund SACO, konstaterade att samhället i alla tider frågat sig vad man ska göra med de personer som inte kan försörja sig själva. Och grunden till dagens kommunala ansvar för socialvården, konstaterade Wetterberg, gav egentligen Luther upphov till. – På medeltiden togs de fattiga om hand av hospital eller fick de lita till allmosor, som folket skänkte för att inte hamna i skärselden. Men så dök Luther upp och gick i polemik med påven, och undrade var i Bibeln det stod om skärselden? Svaret var ingenstans, och när inte folket behövde hamna i skärselden var de inte lika intresserade av att skänka pengar. Istället inrättades så småningom via kyrkoordningen socknarna. Deras första världsliga uppgift blev att ta hand om de fattiga, varvid hela utvecklingen mot det svenska kommunala självstyret började. Enligt Wetterberg fanns det då som nu två motsatta uppfattningar om hur de fattiga skulle tas om hand. Dels fanns uppfattningen att alla skulle föras till stora centrala institutioner, dels fanns uppfattningen att de skulle tas om hand på hemmaplan där de gavs en chans till hjälp att komma ur fattigdomen. Det sistnämnda förespråkades av bondeståndet och prästeståndet. – Man ska komma ihåg att precis som idag så var de flesta fattiga ensamstående mödrar. Under de många krigen som Sverige var med i, så blev en väldig massa kvinnor änkor. Men istället för att skicka dem och barnen till ett fattighus sörjde bondeståndet via socknen för plöjning och sådd och skörd tills barnen blev tillräckligt stora för att ta över gården, sade Gunnar Wetterberg. Han drog också paralleller med socknarnas tid och vår egen tid. – Det är oerhört viktigt att allmänheten idag vet vad socialtjänsten handlar om för att vilja bidra till systemet. Vår egen tids sociala omvårdnad handlar till stor del om äldrevården. Det är en verksamhet som står inför stora problem de kommande årtiondena, konstaterade Wetterberg. Han förespråkade bland annat att kommunerna måste bli attraktivare som arbetsgivare för att klara personalförsörjningen i framtiden. – Det får man göra genom att skapa arbetsglädje och god arbetsmiljö, och inte via löneutvecklingen, för den är då inget konkurrensmedel. För, som någon har konstaterat, lönekurvan för de flesta yrken inom den sociala sektorn ser ut som EEG-kurvan på en hjärndöd. Det vill säga det händer ingenting alls. carina.nilsson @kristianstadsbladet.se

Av Carina Nilsson 044-18 55 81

Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons