Specialist på skydd mot fall
Var tredje arbetsplatsolycka är på ett eller annat sätt en fallolycka. Trots omfattande regler, som att det måste finnas skydd vid arbete på högre höjder än två meter, är det ändå flera personer som varje år dör när de ramlar från höjder.
– Vi håller även kurser i hur man skyddar sig vid arbete på hög höjd. Vi har varit flitigt anlitade, inte minst av facken, säger Mikael Ekman. Han och hustrun Heidi driver Fallsafe Nordic AB. Ett företag i Kristianstad som konstruerar, säljer och marknadsför skyddsutrustning för dem som jobbar på höjder.
Där finns många yrkesgrupper förutom byggjobbare och plåtslagare: Elektriker, montörer, byggställningsmontörer, fönsterputsare, tivolipersonal, elkrafts- arbetare, samt många industriarbetare.
I tre år har paret haft företaget i Kristianstad, och tidigare var Mikael även engagerad i produktionsföretaget Fallsafe.
– Nu är det min bror som äger det, vi är ett försäljningsbolag i Norden, säger han. Tillverkningen sker i Portugal och Italien, och produkterna säljs på flera marknader.
I Sverige har de omkring fem procent av marknadsandelen på 100–150 miljoner kronor om året.
Men på grund av täta kontakter med produktionsbolaget kan de vara med och påverka utveckling och konstruktion av nya produkter. Ett exempel är skyddsselen för kvinnliga byggjobbare, där axelbanden korsas mellan brösten för att inte klämma ömma mjukdelar av kroppen.
– Vi fick en förfrågan från en byggskola som börjat få in många kvinnliga elever. Då kunde vi i samråd ta fram den här produkten.
De flesta personutrustningar består av västar, med olika remmar och band som lätt kan lossas och knäppas ihop.
– Utrustningen måste vara lätt att ta på sig, annars används den inte. Ett ormbo av rep blir bara liggande i lådan. Variationen är stor, märks bland produkterna som nu visas upp. För på Karlsgatan 38 håller de på att öppna en butik, som ska öppna i maj.
– Det kanske inte är så att många kommer att strömma hit för att köpa skyddsutrustning. Men vi vill finnas till även för de lokala byggföretagen. Sedan kan vi ha det som en utställningshall, där vi visar fler kunder vad som finns, och även ha mer utbildning i lokalerna.
Ett exempel på utbildning är hur man ska få upp eller ner en kollega som har ramlat och nu hänger i sin livlina. För det är knappast någon som själv klarar att klättra upp efter ett fall.
– Jag har varit med om en, på en kurs. Men han var bergsbestigare på fritiden.
– Annars kan man bara hänga max en kvart, sedan börjar benen domna. Efter längre tid kan folk till och med svimma, eftersom blodgenomströmningen blir sämre. Remmar om låren ska ta upp den största kraften vid ett fall, men det gör också att blodet hämmas efteråt. En lösning är en portabel stigbygel som nu hänger med västarna – vilken kan släppas ner och göra att den hängande kan avlasta låret.
Andra nya produkter är för evakueringspersonal vid exempelvis Gröna Lund – ifall en bergbana stannar på högsta punkten, eller nya bälten för plåtslagare.
– Där har vi lyckats göra ett fäste vid höften, som de gärna vill ha eftersom de ofta jobbar på huk. Det känns som om det blir bra utveckling av produkterna när man lyssnar på deras synpunkter och tar till sig dem.