Sprit ger fängelse – knark böter

Den som dricker en 37:a sprit eller ett par flaskor vin och sätter sig bakom ratten kan normalt räkna med fängelse. Men den som tar en spruta heroin och därefter sätter sig och kör får i princip aldrig mer än bötesstraff.
Kristianstad • Publicerad 1 februari 2013
Magnus Valtersson (YB) berättar hur man känner igen en drograttfyllerist.
Magnus Valtersson (YB) berättar hur man känner igen en drograttfyllerist.Foto: 

Orsaken: att brottet grovt drograttfylleri inte finns.

2011 anmäldes 29 600 fall av rattfylleri i Sverige. Av dem var 12 700 stycken drograttfylleri.

Ett artbrott

Grovt rattfylleri är ett så kallat artbrott. Det innebär att normalstraffet är fängelse. Vanligast är någon månads fängelse för grovt rattfylleri, men många döms istället till skyddstillsyn. Denna kombineras då nästan alltid med någon form av alkoholistvård.

Förutom grovt rattfylleri finns också rattfylleri av normalgraden och drograttfylleri.

Rattfylleri av normalgraden innebär att en bilförare har en alkoholpromillehalt i blodet på mellan 0,2 och 0,99. Det är ett brott som normalt ger dagsböter. Det innebär att ju högre inkomst och förmögenhet man har, desto mer får man betala i böter.

När det gäller drograttfylleri så är straffet i princip detsamma som för rattfylleri av normalgraden.

Ingen skillnad

Om föraren bara döms för drograttfylleri döms i princip aldrig fängelse ut.

Det görs inte heller någon skillnad på hur mycket eller vilken sorts narkotika bilföraren använt. När det gäller narkotikabrott är det stor skillnad. För exempelvis grovt narkotikabrott går gränsen för heroin ungefär vid 25 gram, beroende på renhetsgrad. För amfetamin är det cirka 250 gram och för kat är det många kilo.

I trafiken spelar det däremot ingen roll om det är heroin eller LSD, vilket är några av de starkaste drogerna som finns, eller om det är cannabis eller kat, som inte alls har samma effekt.

Några timmar

Det spelar inte heller någon roll om föraren är påverkad eller inte. Ett amfetaminrus håller i sig i några timmar, men restprodukter finns i blodet i dagar efteråt. Brottet blir detsamma om man är påtänd eller om ruset helt slutat – drograttfylleri av normalgraden.

Kristianstadsbladet kommer i flera artiklar granska det svenska rattfylleriet.

Enligt Stockholms universitet genomförs ungefär 4,5 miljoner resor med en rattfull förare varje år.

Av dessa avslöjas alltså 30 000.

Det motsvarar 6,6 promille.

Polisen i nordöstra Skåne avslöjar betydligt färre rattfyllerister är riksgenomsnittet – allra sämst är man på att hitta drograttfylleristerna.

Maria Sällberg
Anders G Bergquist
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.