Tid för stillhet och eftertanke
– Ta det som ett generöst erbjudande, säger kontraktsprosten Erland Stiber i Åhus. – Det är en hjärtats dag för dem som vi inte har hos oss, men som betytt något och vars minne vi bär med oss. Förr var döden mer livsnära i det dagliga livet ute på åkrar och fält. När marken inte gav mer kopplade människorna ihop detta med sin egen person. Livet, död och förgängelse, säger Erland Stiber. – På sätt och vis speglar naturen själv människans liv. Vi har nu kommit in i den årstid då växterna dör. Vi känner vemod och det är mörkt. Vi tänder ljus och ger oss tid till reflektion om vad liv och död är. – Egentligen är allhelgonahelgen två dagar. Först alla helgons dag och det kan vara spännande att fira ett helgon, människor som genom sina liv och handlingar blivit goda förebilder. – Söndagen efter alla helgons dag som handlar om döden är den dag som av kyrkan kallas alla själars dag. Det är den dagen vi minns vad våra nära och kära uträttat under sin levnad och vad de betytt för oss. – Alla de många ljus som kommer att lysa upp i mörkret kring vår kyrkor bekräftar att helgen har djup förankring. Att vi behöver ett tillfälle när vi kan söka stillhet och tänka på de som är på andra sidan. Sedan har vi den gamla halloweentraditionen som via USA från Irland kommit till Sverige på senare år. De gamla kelterna var mycket vidskepliga och rädda för döden, precis som här i Sverige där tron på onda makter också förr var stor, säger Erland Stiber. – Halloween kommer från engelskans all hallows even, alla helgons afton och namnet på kvällen före allhelgonadagen. Pumpafiguren blev den tydligaste symbolen för festen, och legenden om en man som för sin ondska inte släpptes in i himlen och inte ens i helvetet. – Jag har inget emot gyckleri och att man firar en gammal legend men det blev en olycklig kombination här hos i Sverige där allhelgonahelgen har en så stor betydelse. Pumpan är dödens fula tryne och jag vet människor, som mist en anhörig, som skulle fara illa om de blev utsatta för bus. Så fira med etikett! jan-tuve.truedsson @kristianstadsbladet.se Faktaruta/Allhelgonahelgen: n Alla helgons dag ingår i kyrkoåret. Dagen firas sedan 800-talet i västerlandet till minne av kyrkans helgon. Dess ursprungliga plats var 1 november. Genom helgdagsreformen 1772 förlades firandet till första söndagen i november. År 1953 flyttades dagen i den svenska almanackan till lördagen mellan 31 oktober och 6 november. För 1 november har namnet allhelgonadagen bibehållits. Firandet av de avlidnas minne 2 november, alla själars dag, har flyttats till söndagen efter alla helgons dag. Under 1900-talet har det blivit sed i Sverige att tända ljus på gravarna under veckohelgen. Romersk-katolska kyrkan firar alla helgons dag 1 november; i de ortodoxa kyrkorna firas helgonen på söndagen efter pingst. n Alla själars dag, en minnesdag 2 november över de döda med förbön för dem, ingående i det romersk-katolska kyrkoåret sedan ca år 1000. Alla själars dag bortföll i Sverige i samband med reformationen. I modern tid har här alla helgons dag blivit en åminnelsedag för de avlidna, men Svenska kyrkan ägnar sedan 1983 också den följande söndagen åt de dödas minne. Källa: Nationalencyklopedin
