Tollarpsskola på besök på koncentrationsläger
Kristianstads kommun låter sedan två år tillbaka samtliga elever i årskurs nio åka till Polen för att besöka koncentrationslägret i Stutthof. En resa över några dagar på vårkanten.
– Det är Stutthof-pengarna vi rest för den här gången efter klartecken från barn- och utbildningsförvaltningen, säger Per Tammo, lärare på Tollarps skola.
– Vi gjorde för övrigt vår första resa till Auschwitz redan 1999 här ifrån Tollarps skola, medan kommunen tog initiativet till Stutthof-resan samtliga niondeklasser på våren 2000.
– I fjor nekade förvaltningen oss pengar till Auschwitz och då valde våra elever att följa med till Stutthof, säger Per Tammo.
– Men i år fick vi klartecken och därmed begav sig 60 elever och sju vuxna iväg på en veckolång resa. På Tollarpsskolan ser man många fördelar med att resa just till Auschwitz. Dels varar resan längre och ger bättre sammanhållning mellan eleverna, dels görs resan på hösten och man bär med sig erfarenheterna under resten av läsåret.
– Dessutom är Auschwitz och Birkenau större både till ytan och vad gäller utbudet, säger läraren Anneke Svensson.
– Vilket också bidrar till starkare intryck.
Hela resan bygger för övrigt mycket på intryck. Det är med blandade känslor som eleverna ger sig iväg. En resa är något positivt och roligt som man förväntansfullt ger sig av på. Själva temat för just den här turen är däremot något av det jobbigaste i världshistorien: förintelsen.
– Men uppslutningen var hundraprocentig och det är vi väldigt glada över, säger Per Tammo.
– Eleverna fick faktiskt själva bekosta resan med 500 kronor samt två måltider och fickpengar.
– Nu har vi massor av material med oss hem och kommer att kunna jobba vidare och redovisa på ett eller annat sätt en bit in på vårterminen. – Att komma fram till husen, grinden och taggtråden var overkligt, det tog tid att förstå, säger Martin Byrhult.
– Barnkläderna som låg kvar utanför gaskammaren var omtumlande, säger Patrik Lindahl.
Även bestraffningsavdelningen, ståcellen, mörkercellen och svältcellen har gett Tollarpseleverna bestående intryck. De har jobbat intensivt med förintelsen både före och under resan.
– Att komma till lägerområdena i november när det är kallt, grått och ruggigt förstärker intrycken ytterligare, säger läraren Joakim Andersson.
– Jag hade helst velat vända och gå där ifrån, när jag såg resväskorna med adresslappar som tillhört alla dem som kom dit men aldrig reste därifrån, säger Hanna Borg.
Vid muren för arkebusering var det tända ljus och blommor.
– Hela platsen inger respekt, säger Magdalena Albin.
– Ett koncentrationsläger är ett ställe där alla skärper sig!
karin.hallengren
@kristianstadsbladet.se